Brexit 2026: så påverkas svenska företag som importerar från Storbritannien

Storbritannien är en viktig handelspartner för många svenska företag. Men sedan landet lämnade EU fungerar import därifrån mer som import från vilket land utanför EU som helst. Det betyder inte automatiskt hög tull – men det betyder nästan alltid mer administration, större krav på rätt uppgifter och större risk för förseningar om något är fel.

För många småföretag är det här den stora Brexit-effekten 2026: själva varorna kanske fortfarande kan komma in med 0% tull, men bara om du kan visa att de uppfyller rätt villkor enligt handelsavtalet mellan EU och Storbritannien.

Brexit betyder inte alltid tull – men nästan alltid mer jobb

Det vanligaste missförståndet är att "det är tullfritt från Storbritannien". Det stämmer bara delvis.

Efter Brexit omfattas handeln mellan EU och Storbritannien av Trade and Cooperation Agreement (TCA). Det avtalet kan ge 0% tull och inga kvoter för många varor, men bara om varan har rätt ursprung enligt avtalets regler.

Det räcker alltså inte att:

• varan skickas från Storbritannien
• leverantören finns i Storbritannien
• fakturan är brittisk

Det som spelar roll är om varan faktiskt har brittiskt eller EU-avtalsursprung enligt reglerna i TCA.

Om ursprunget inte kan styrkas, eller om varan inte uppfyller ursprungsreglerna, gäller i stället vanlig tull enligt EU:s tulltaxa.

Det här är samma grundproblem som i många andra frihandelsupplägg: du måste skilja på varifrån varan skickas och vilket ursprung varan har. Vi har skrivit mer om det i vår artikel om frihandelsavtal och ursprungsregler.

Vad är TCA-avtalet i praktiken?

TCA är handelsavtalet mellan EU och Storbritannien. För en svensk importör innebär det i praktiken att du i många fall kan få:

• 0% tull på varan
• ingen tullkvot att bevaka för de flesta vanliga industrivaror inom avtalet
• möjlighet att använda preferens ursprung om dokumentationen håller

Men avtalet gör inte att tullformaliteterna försvinner. Du behöver fortfarande hantera:

• importdeklaration
• korrekt varukod
• tullvärde
• moms vid import
• uppgifter om ursprung
• underlag som visar varför du begär preferenstull

Med andra ord: Brexit har flyttat fokus från "betalar jag tull eller inte?" till "kan jag bevisa att jag har rätt till 0% tull?".

Ursprungsregler är ofta den verkliga flaskhalsen

Det som ställer till det för många svenska importörer är att brittiska leverantörer ibland blandar ihop exportland med ursprung.

Ta ett enkelt exempel:

• Ett svenskt företag köper köksutrustning från en grossist i Manchester.
• Varorna skickas från Storbritannien.
• Men produkterna är tillverkade i Kina och har inte bearbetats tillräckligt i Storbritannien.

I det läget är varan inte automatiskt berättigad till tullförmån enligt TCA, trots att den säljs och skickas från Storbritannien. Då kan du som svensk importör få betala vanlig tull vid import till Sverige.

Ett annat exempel:

• Du köper specialtillverkade metalldelar från Birmingham.
• Brittiska komponenter och bearbetning gör att produkten uppfyller den produktspecifika ursprungsregeln.
• Leverantören lämnar korrekt ursprungsförsäkran.

Då kan du i stället begära preferens och få 0% tull enligt avtalet.

Det här är en av de viktigaste punkterna att kontrollera redan innan du beställer varorna.

EUR.1 eller fakturadeklaration – vad gäller för Storbritannien 2026?

Här gör många fel, särskilt företag som är vana vid andra frihandelsavtal.

Vid handel mellan EU och Storbritannien enligt TCA är det inte EUR.1 som är huvudspåret. I stället används i praktiken ursprungsförsäkran på faktura eller annat kommersiellt dokument, alltså det som många i vardagligt tal kallar fakturadeklaration.

Det betyder att du som importör normalt ska titta efter att exportören har lämnat rätt ursprungstext på fakturan eller ett annat handelsdokument.

Det finns alltså en viktig skillnad:

• EUR.1 används i flera andra frihandelsavtal
• TCA med Storbritannien bygger normalt på exportörens ursprungsförsäkran och i vissa fall importörens egen kunskap, om underlaget är tillräckligt starkt

För svenska företag är den praktiska slutsatsen enkel: om din brittiska leverantör säger "vi skickar med EUR.1" bör du kontrollera om det verkligen är rätt upplägg för just den här handeln. Annars riskerar du att luta dig mot fel dokumenttyp.

Vi går igenom skillnaden mer i detalj i artikeln om ursprungsintyg vid import till Sverige: EUR.1, fakturadeklaration, REX och GSP.

Vad måste stå i underlaget?

För att få preferenstull enligt TCA behöver underlaget vara tydligt och korrekt. I praktiken bör du kontrollera att du har:

• korrekt säljare och köpare
• tydlig varubeskrivning
• rätt koppling mellan faktura och sändning
• ursprungsförsäkran med rätt formulering
• exportörens uppgifter enligt avtalets krav
• tillräckligt stöd för att varan faktiskt uppfyller ursprungsregeln

Det räcker inte att en leverantör mejlar "goods are of UK origin" om resten av dokumentationen är svag eller motsägelsefull.

Om Tullverket ifrågasätter ursprunget måste du kunna visa varför preferensen begärdes. Därför är det klokt att spara:

• faktura
• packing list
• transportdokument
• leverantörens ursprungsunderlag
• produktionsförklaring eller leverantörsdeklaration när det behövs
• intern dokumentation om varför du bedömt att preferens får användas

Nya tullprocedurer jämfört med tiden före Brexit

Före Brexit kunde många svenska företag köpa från Storbritannien nästan som från vilket EU-land som helst. 2026 gäller ett helt annat arbetssätt.

Nu behöver du normalt hantera samma typ av steg som vid annan import från land utanför EU:

• säkerställa rätt varukod
• beräkna tullvärde
• lämna importdeklaration
• betala eller redovisa importmoms
• kontrollera om varan omfattas av särskilda restriktioner, licenser eller andra åtgärder
• styrka ursprung om du vill få lägre tull enligt TCA

Det betyder också att ledtiderna påverkas mer av dokumentkvalitet än många tror. En sändning från Storbritannien kan fastna inte för att varan är förbjuden, utan för att:

• varukoden är oklar
• fakturan saknar tillräcklig information
• ursprungsförsäkran är felaktig
• transportkostnader inte går att koppla rätt till tullvärdet
• importören och ombudet har olika bild av vilket underlag som finns

Konkreta exempel på vanliga Brexit-problem

Exempel 1: Brittisk distributör säljer vidare asiatiska varor

Ett svenskt e-handelsbolag köper hemelektronik från en leverantör i London. Leverantören skriver "UK supplier" på fakturan, men varorna är tillverkade i Vietnam och har bara lagrats i Storbritannien.

Vad händer?

• Varorna är importerade från Storbritannien till Sverige.
• Men de har inte automatiskt brittiskt ursprung enligt TCA.
• Svensk importör kan därför inte räkna med tullförmån bara för att sändningen kommer från UK.

Praktisk lärdom: fråga alltid om preferensursprung, inte bara leveransland.

Exempel 2: Fakturan är korrekt men leverantören kan inte styrka ursprunget

Ett svenskt industriföretag köper komponenter från en brittisk tillverkare. Fakturan innehåller en ursprungsförsäkran, men när importören ber om närmare underlag visar det sig att leverantören inte riktigt vet om produkten uppfyller regelverket.

Vad händer?

• Du kan i värsta fall ha använt preferens på svag grund.
• Vid kontroll kan det leda till omprövning och krav på tull i efterhand.

Praktisk lärdom: se inte fakturadeklarationen som en formalitet. Den måste bygga på riktig dokumentation.

Exempel 3: Försenad leverans på grund av bristfällig faktura

En svensk importör beställer reservdelar från Storbritannien med expressfrakt. Fakturan saknar nettovikt per artikel, tydlig varubeskrivning och uppgift som gör att ombudet kan klassificera varorna snabbt.

Vad händer?

• Deklarationen blir svårare att fylla i.
• Frågor måste skickas fram och tillbaka.
• Leveransen blir stående längre än planerat.

Praktisk lärdom: efter Brexit är fakturan inte bara ett betalningsunderlag – den är en central del av tullarbetet.

Så minimerar du extra kostnader och förseningar

Här är de viktigaste sakerna att göra om du importerar från Storbritannien 2026.

1. Kontrollera ursprunget innan du köper

Fråga leverantören:

• Har varan brittiskt ursprung enligt TCA?
• Vilken ursprungsregel uppfyller den?
• Kan ni lämna korrekt ursprungsförsäkran?
• Kan ni styrka uppgiften om Tullverket frågar?

Om leverantören svarar otydligt är det en varningssignal.

2. Skilj på leveransland och ursprungsland

Många varor skickas från brittiska lager men har ursprung i tredje land. Det här påverkar tullsatsen direkt.

3. Säkerställ att fakturan är deklarationsbar

Be om fakturor med:

• tydliga artikelbeskrivningar
• antal och nettovikt
• pris per artikel
• leveransvillkor
• ursprungsuppgift när preferens ska användas

Om du vill förstå varför leveransvillkoren spelar så stor roll för tullvärdet kan du läsa vår artikel om hur Incoterms påverkar tullvärdet.

4. Stäm av varukoden tidigt

Fel varukod kan ge:

• fel tull
• missad preferens
• fel krav på dokument eller certifikat
• onödiga frågor från Tullverket

Vi har skrivit mer om det i artikeln om HS-nummer, KN-nummer och TARIC-kod och också om varför fel HS-nummer kan bli dyrt.

5. Räkna på hela importkostnaden – inte bara på inköpspriset

Brexitkostnaden syns inte alltid som en hög tullsats. Ofta märks den i stället som:

• mer administration
• högre ombudskostnader
• extra lagringskostnader vid stopp
• sena leveranser till kund
• intern tid för att jaga dokument

Det här är precis den typ av kostnader vi går igenom i artikeln om dolda kostnader vid import.

6. Ha en tydlig rutin för brittiska leverantörer

Ett enkelt arbetssätt är att ha en checklista som varje leverantör måste klara innan du bokar transport:

• rätt fakturauppgifter
• korrekt ursprungsförsäkran när den behövs
• tydligt ursprungsland
• produktinformation som räcker för varukod
• överenskommet leveransvillkor
• kontaktperson som snabbt kan svara på tullfrågor

Praktiskt arbetssätt för småföretag 2026

Om du importerar från Storbritannien då och då är det lätt att varje sändning blir ett litet specialfall. Det är ofta då misstagen uppstår.

Ett bättre upplägg är att standardisera processen:

1. Be leverantören om komplett faktura och ursprungsunderlag.
2. Kontrollera varukod och om preferens ska användas.
3. Stäm av om tullvärdet påverkas av frakt, försäkring eller andra kostnader.
4. Förbered importdeklarationen innan varorna anländer.
5. Spara hela dokumentkedjan ifall uppgifterna granskas senare.

Vill du göra det mer strukturerat finns en steg-för-steg-guide för att skapa en förifylld tulldeklaration från en faktura. Du kan också ladda upp fakturan direkt och skapa en ny deklaration om du vill få ett förifyllt underlag snabbare.

Slutsats: Brexit 2026 handlar mindre om panik och mer om precision

För svenska företag som importerar från Storbritannien är Brexit inte längre något nytt. Men konsekvenserna märks fortfarande varje dag i form av mer dokumentation, fler kontroller och större krav på att uppgifter om ursprung faktiskt håller.

Den stora möjligheten i TCA-avtalet är att många varor kan importeras med 0% tull. Den stora fallgropen är att företag tror att detta sker automatiskt.

Om du vill hålla nere kostnader och undvika förseningar behöver du framför allt ha koll på tre saker:

• om varan verkligen uppfyller ursprungsreglerna
• om rätt typ av ursprungsunderlag används
• om faktura och deklarationsuppgifter håller hela vägen

Behöver du mer generell vägledning om själva importdeklarationen finns också Tullverkets guide till importdeklarationer: Deklarera varor vid import. Du kan också kontakta Tullverkets kundtjänst på 0771-520 520.