EPS låter smalt – men för zucchini och annan frukt & grönt kan det vara hela skillnaden i din kalkyl

Många små importörer börjar på samma sätt: man har en produkt, ett pris från leverantören och vill bara veta “vad är tullen?”. För många varor funkar det hyggligt som första fråga. Men för vissa frukter, grönsaker och andra jordbruksvaror blir den frågan för enkel.

Då kommer du in i det som kallas ingångsprissystemet, ofta förkortat EPS. Och det viktiga här är inte att lära sig ett svårt begrepp, utan att förstå en praktisk sak:

• en procentsats ensam räcker ofta inte
• prisuppgifter på fakturan får större betydelse
• säsongen kan spela roll
• dokument och kontroller kan påverka importen direkt
• din verkliga kostnad kan bli en annan än du trodde

Vi har skrivit om EPS tidigare med varuexempel som tomater, citroner och apelsiner. Här tar vi ett steg tillbaka och förklarar vad EPS faktiskt innebär i praktiken.

Vad är EPS, utan tullspråk?

Enkelt sagt är EPS ett system som används för vissa jordbruksvaror där importen inte bara bedöms utifrån varukod och ursprung, utan också utifrån ett ingångspris.

Det betyder i praktiken att tullen inte alltid fungerar som för en vanlig industrivara där du bara lägger på en fast procentsats på tullvärdet och går vidare.

För dig som importör innebär det här oftast tre saker:

• du behöver mer än bara varukoden för att förstå kostnaden
• uppgifter om pris, mängd, vikt och ibland säsong blir viktiga
• du måste räkna på hela avgiftsbilden, inte bara stirra på raden där det står tull

Det här är också skälet till att många blir lurade av formuleringar som “0% tull” eller “låg tull”. Det kan se lugnt ut vid en snabb koll, men importen kan ändå kräva kontroller, avgifter eller ge en annan kalkyl beroende på omständigheterna.

Ett konkret exempel: zucchini

För att göra det här mindre abstrakt kan vi titta på en riktig vara i tullsystemet.

En relevant startpunkt för zucchini, färsk eller kyld, är varukod 0709931000.

När vi tittar på den här varan för import under perioden 2026-06-01 till 2026-07-31 syns flera saker direkt:

• det finns en tredjelandstull registrerad för varan under perioden
• det finns också additional duties kopplade till varan
• det finns krav kopplade till CHED-PP för kvalitetskontroller
• det finns en svensk kvalitetskontrollavgift

Redan här ser du varför en enkel fråga om procentsats inte räcker. Även om du ännu inte har räknat färdigt på själva importen ser du att det finns fler delar än bara vanlig tull.

Dokumentkrav som många missar

För zucchini med varukod 0709931000 visar uppgifterna ett krav på deklaration av CHED-PP för kvalitetskontroller.

Det här är precis den typ av detalj som små importörer ofta missar när de bara gör en snabb varukodskoll. Man fokuserar på priset från leverantören och kanske på momsen, men glömmer att vissa varor också drar med sig kontrollflöden och särskilda dokument.

I praktiken betyder det att du behöver kontrollera:

• om varan omfattas av kontrollkrav vid import
• vilka dokument eller deklarationer som måste finnas
• om speditör, ombud eller du själv faktiskt har förberett detta

Det här går hand i hand med det vi tagit upp i en tidigare artikel om när dokumentkrav styr importen mer än själva tullen.

Avgifter utöver tull och moms

För samma zucchini-kod visar uppgifterna också en svensk kvalitetskontrollavgift.

I ett räkneexempel med:

• varukod 0709931000
• ursprung Marocko
• fakturavärde 100 000 kr
• nettovikt 1 000 kg

blir den beräknade bilden så här enligt tillgängliga uppgifter:

• tullvärde: 100 000 kr
• tull: 0 kr
• kvalitetskontrollavgift: 1 400 kr
• momssats: 6%
• momsunderlag: 101 400 kr
• importmoms: 6 084 kr
• totala skatter och avgifter: 7 484 kr

Det här är ett bra exempel på varför EPS-varor och liknande jordbruksvaror inte bör räknas som “bara 0% tull”.

Tullen i just det här exemplet blir 0 kr, men importen kostar ändå mer än bara momsen eftersom kvalitetskontrollavgiften också kommer in i bilden. Och momsen beräknas dessutom på ett underlag där avgiften påverkar totalen.

Ursprungslandet kan fortfarande spela stor roll

EPS betyder inte att ursprunget slutar spela roll. Tvärtom.

För zucchini med samma varukod 0709931000 visar uppgifterna att Turkiet under samma period har en preferentiell tullkvot, med kvotordernummer 090215. För Marocko syns däremot ingen sådan kvot i samma jämförelse vi har tittat på här.

Det betyder inte automatiskt att varje sändning från Turkiet får en bättre kalkyl än varje sändning från Marocko. Men det betyder att du måste kolla:

• vilket ursprung varan faktiskt har
• om en kvot finns för just det ursprunget
• om kvoten fortfarande är öppen när din import deklareras
• om rätt underlag finns för att använda en eventuell preferens

Det här är samma grundtanke som i våra artiklar om tullkvoter i vardagen och varför preferens inte räcker utan rätt papper.

Därför blir EPS-varor lätt felkalkylerade

Det vanligaste misstaget är inte att någon räknar “helt tokigt”, utan att man räknar för tidigt och för förenklat.

Typiskt ser det ut så här:

• fakturan kommer in
• någon söker fram en varukod
• man hittar en procentsats eller ser 0%
• man gör en snabb marginalkalkyl
• först senare upptäcker man kontrollavgifter, dokumentkrav eller en kvotfråga

Då är det lätt att hela affären redan är satt: pris mot kund, beställd mängd, transport bokad och marginalen för tunn för överraskningar.

Just för frukt, grönsaker och andra EPS-varor är det därför smart att alltid ställa några extra frågor innan du lägger ordern.

Fyra frågor att ställa innan du köper

Om du importerar en vara som kan omfattas av EPS eller andra jordbruksregler, börja med detta:

• Är varukoden verkligen rätt? Små skillnader i produkt, beredningsgrad och skick kan styra koden.

• Finns det bara vanlig tull, eller även extra åtgärder? Titta efter additional duties, kvoter och nationella avgifter.

• Finns det dokumentkrav eller kontroller? Exempelvis CHED-PP och andra kontrollrelaterade krav.

• Spelar datum och ursprung roll? För den här typen av varor kan perioder, kvoter och ursprungsunderlag ändra läget tydligt.

Så tänker du smart i praktiken

Du behöver inte kunna alla detaljer i tullagstiftningen för att jobba rätt med EPS-varor. Men du behöver ha rätt arbetssätt.

Ett bra minimum är att alltid försöka få fram:

• tydlig varubeskrivning
• nettovikt och mängd
• korrekt ursprungsland
• prisuppgifter som håller ihop med fakturan
• koll på om varan omfattas av kontroller eller särskilda avgifter

Om något av det här är oklart redan vid inköpstillfället blir det nästan alltid stökigare senare i deklarationen.

Behöver du själva deklarationsstödet finns Tullverkets egen guide till importdeklarationer här: deklarera varor vid import. Och om du kör fast i ett konkret ärende går det också att kontakta Tullverkets kundtjänst på 0771-520 520.

Slutsatsen: EPS handlar egentligen om att inte förenkla för mycket

Det viktigaste att ta med sig är att EPS inte bara är ett tekniskt specialfall för tullnördar. För en liten importör är det framför allt en signal om att du måste räkna lite mer noggrant än vanligt.

Med zucchini som exempel ser vi att samma vara kan ha:

• vanlig tullinformation för en viss period
• additional duties i systemet
• kontrollrelaterade dokumentkrav
• nationell kvalitetskontrollavgift
• kvotmöjlighet för vissa ursprung

Och då blir det tydligt varför en ensam procentsats inte räcker som beslutsunderlag.

Vill du räkna ut din egen landade kostnad? Beskriv sändningen i Tullchat så får du tull, moms och punktskatter direkt, och kan jämföra ursprungsländer mot varandra.