EPS vid import: varför tomater inte går att räkna som en vanlig 0%-vara

Många små importörer är vana vid att tullkollen börjar och slutar med en procentsats. Kanske 0%, kanske 6,5%, och sedan lägger man på moms. För varor som omfattas av ingångsprissystemet, EPS, funkar det inte riktigt så.

Det gäller typiskt färsk frukt, grönsaker och vissa andra jordbruksvaror där prisnivån i själva sändningen spelar större roll än många först tror. Du behöver alltså inte bara veta vad varan är och varifrån den kommer. Du behöver också förstå att själva ingångspriset kan påverka avgiftsbilden.

Det här är också varför vi tidigare har skrivit om varför frukt och grönt inte går att räkna som vanlig tull. I den här artikeln går vi lite mer praktiskt på vad EPS faktiskt innebär i vardagen, med tomater som exempel.

Vad är EPS, enkelt förklarat?

EPS står för ingångsprissystemet. Tanken är att vissa jordbruksvaror inte bara bedöms med en vanlig procentsats på tullvärdet, utan också utifrån om priset i sändningen ligger över eller under vissa nivåer.

I praktiken betyder det här:

• en vara kan se billig ut på fakturan
• den vanliga tullraden kan se låg ut, ibland till och med 0%
• men om varan omfattas av EPS kan den ändå få en annan avgiftsbild än du först tänkt

Det är därför de här varorna ofta kräver lite mer noggrann koll än exempelvis en hushållsprodukt eller enkel industrivara.

Tomater är ett bra exempel

Ett konkret exempel är färska eller kylda tomater. En möjlig TARIC-kod här är 0702009999, som ligger under "Tomater, färska eller kylda > Andra".

För den koden visar tulldata just nu bland annat följande för ursprung Marocko:

• en tullförmån under perioden 2026-06-01 till 2026-09-30
• ytterligare avgifter markerade som additional duties
• tullkvoter kopplade till samma vara och period, bland annat kvotnummer 090094
• växtkontroller och sundhetsintyg som dokumentkrav
• en svensk växtskyddsavgift

Det här är ett bra exempel på varför EPS-varor sällan är så enkla som de ser ut. Bara det faktum att flera olika delar ligger ovanpå varandra säger ganska mycket:

• grundtull eller preferenstull
• eventuell extraavgift
• kvotläge
• dokumentkrav
• nationella avgifter
• moms

Men det står ju 0% – vad är det då man missar?

För just tomater med koden 0702009999 från Marocko visar tulldatan en preferenstull på 0% under perioden 1 juni till 30 september 2026.

Det låter förstås väldigt bra. Men det betyder inte automatiskt att hela bilden är klar.

Det du lätt missar är:

• att det samtidigt finns en åtgärd för additional duties
• att det finns kvotåtgärder för samma vara
• att du kan behöva hantera växtrelaterade kontroller och intyg
• att det tillkommer svensk växtskyddsavgift
• att moms fortfarande räknas på en bredare bas än bara fakturabeloppet

Det är precis därför EPS-varor är luriga. Två sändningar med samma produkt kan se lika ut på pappret, men om prisnivå, period eller dokumentation skiljer sig kan kalkylen också göra det.

Dokument och kontroller du behöver ha koll på

För tomater 0702009999 från Marocko visar tulldatan just nu tre tydliga kravområden:

• Officiell kontroll – växter
• Sundhetsintyg
• Kontroll av import av ekologiska produkter

Det betyder inte att varje sändning automatiskt träffas av allt i praktiken på samma sätt, men det betyder att du måste kolla dokumentdelen ordentligt och inte bara stirra på tullsatsen.

För just den här koden syns bland annat certifikatkoder som:

• N851 för sundhetsintyg
• C644 och Y929 kopplade till kontroll av ekologisk import
• flera Y-koder för växtkontroll och undantagssituationer

Om du dessutom är osäker på själva deklarationsflödet är Tullverkets egen guide till importdeklarationer bra att ha nära till hands: Tullverkets guide till importdeklarationer.

Ett enkelt räkneexempel: tomater från Marocko

Låt oss ta ett konkret exempel baserat på verklig tulldata för 0702009999 från Marocko.

Antag att du har:

• fakturavärde: 100 000 kr
• nettovikt: 1 000 kg
• ursprung: Marocko

Beräkningen visar då:

• tull: 0 kr
• växtskyddsavgift: 1 400 kr
• momsunderlag: 101 400 kr
• moms 6%: 6 084 kr
• totala skatter och avgifter: 7 484 kr

Det här är nyttigt av två skäl.

För det första: även när tullen är 0% är importen inte "gratis".

För det andra: kalkylen blir snabbt fel om du bara räknar moms på fakturavärdet och missar nationella avgifter. Här höjs momsunderlaget av växtskyddsavgiften, vilket gör att även momsen blir lite högre.

Samtidigt ska man vara försiktig med att använda ett enda räkneexempel som hela sanningen för EPS-varor. Just eftersom extraavgifter och prisrelaterade delar kan spela in behöver du alltid titta på den faktiska sändningen.

Därför är EPS-jobbet svårt att göra “i huvudet”

Det som brukar ställa till det för småföretag är att flera saker måste stämma samtidigt:

• rätt varukod
• rätt ursprungsland
• rätt säsongsperiod
• rätt kvotläge
• rätt prisuppgifter från fakturan
• rätt vikt eller volym
• rätt dokumentation

För vanliga konsumtionsvaror räcker det ofta långt att slå upp koden och läsa tullsatsen. För EPS-varor räcker det sällan.

Det är också därför många räknar fel åt två håll:

• vissa tror att 0% betyder att allt är lugnt
• andra blir så osäkra att de räknar för högt och bygger in onödigt stor säkerhetsmarginal i priset

Båda problemen kostar pengar.

Vad du bör kontrollera innan du köper in en EPS-vara

Om du importerar tomater, citrus, andra färska grönsaker eller liknande varor är det smart att kolla följande innan ordern låses:

• Varukoden – börja inte med en grov gissning
• Om varan omfattas av EPS
• Vilken period importen sker i
• Om det finns tullförmåner eller kvoter för ursprunget
• Om extraavgifter kan bli aktuella
• Vilka intyg och kontroller som krävs
• Vilka nationella avgifter som tillkommer
• Hur momsunderlaget faktiskt byggs upp

Det här är extra viktigt för färskvaror, eftersom tiden ofta är knapp. Om du upptäcker fel sent finns det sällan mycket utrymme att pausa och reda ut allt i lugn och ro.

Så tänker du praktiskt som liten importör

Om man ska vara ärlig är EPS sällan området där det lönar sig att chansa.

Det praktiska sättet att jobba är oftast:

1. säkra varukoden först
2. kontrollera om varan omfattas av EPS eller andra jordbruksregler
3. räkna på hela avgiftsbilden, inte bara tullen
4. kontrollera dokumentkraven innan varan rullar
5. följ upp igen nära importtillfället om varan ligger i en känslig period eller kvot

Och om du kör återkommande import är det värt att komma ihåg att villkoren kan ändras över tid. Vi har skrivit mer om det i artikeln om hur samma varukod kan bli riskabel igen.

Slutsatsen

EPS-varor ser ofta enklare ut än de är. Särskilt färska frukter och grönsaker kan ha en avgiftsbild där pris, period, kvoter, extraavgifter och dokumentkrav spelar minst lika stor roll som själva procentsatsen.

För tomater från Marocko såg vi i exemplet ovan 0% preferenstull under en viss period, men också additional duties, tullkvoter, sundhetsintyg, växtkontroll och en svensk växtskyddsavgift på 1 400 kr i räkneexemplet. Det är precis den typen av kombination som gör att EPS behöver tas på allvar redan innan du lägger beställningen.

Är du osäker, dubbelkolla hellre en gång för mycket än en gång för lite. Du kan också kontakta Tullverkets kundtjänst på 0771-520 520 om du behöver myndighetens vägledning.

Vill du räkna ut din egen landade kostnad? Beskriv sändningen i Tullchat så får du tull, moms och punktskatter direkt, och kan jämföra ursprungsländer mot varandra.