Ingångsprissystemet utan dimridåer: därför räcker det inte att bara titta på tullsatsen för frukt och grönt

Många små importörer gör samma miss första gången de tar in frukt eller grönsaker: de hittar en varukod, ser en tullsats och tänker att kalkylen är klar. Men för en del varor stämmer det inte alls.

För produkter som omfattas av ingångsprissystemet, ofta kallat EPS, spelar inte bara varan och ursprungslandet roll. Även priset i sändningen kan påverka avgiften. Det gör att en affär som ser billig ut på fakturan ibland blir dyrare när varan väl deklareras.

Vi har skrivit mer om ämnet tidigare i en genomgång om tomater och zucchini i praktiken, men här tar vi ett steg tillbaka och förklarar vad EPS faktiskt är, när du ska reagera och varför det är så lätt att räkna fel.

Vad är ingångsprissystemet egentligen?

Ingångsprissystemet är en särskild tullmekanism för vissa jordbruksvaror, främst inom frukt och grönt. Tanken är förenklat att import till EU inte ska kunna ske till hur låga priser som helst utan att det påverkar avgiftsbilden.

Det viktiga för dig som importör är inte den politiska bakgrunden, utan den praktiska effekten:

• en vanlig procentsats berättar inte alltid hela kostnaden
• ett lågt fakturapris kan utlösa extra avgifter
• samma vara kan få olika avgiftsbild beroende på sändningens prisnivå
• det räcker därför inte att bara spara en gammal tullsats i ett kalkylark

Det här är samma typ av situation som vi ofta varnar för i artiklar om varför varukoden inte är “klar för alltid”: en kod är bara startpunkten. För EPS-varor måste du också förstå prislogiken runt själva importen.

När ska du bli extra vaksam?

Du bör dra öronen åt dig när du importerar:

• färska eller kylda frukter
• färska eller kylda grönsaker
• varor där tullinformationen nämner extra jordbruksåtgärder
• sändningar där inköpspriset är ovanligt lågt
• säsongsvaror där priset kan svänga snabbt vecka för vecka

Det är just kombinationen av rätt varukod, rätt ursprungsland och rätt prisuppgifter som avgör om kalkylen håller.

Ett konkret exempel: färska citroner från Turkiet

Titta på färska citroner under varukod 0805501010. För import från Turkiet visar tulluppgifterna just nu en förmånstull på 0% under perioden 2026-08-01 till 2026-08-15.

Det låter förstås väldigt bra vid första anblick. Men där är det lätt att läsa för snabbt.

För samma vara syns också flera kontroll- och dokumentspår kopplade till växtkontroll, bland annat:

• officiell kontroll – växter
• sundhetsintyg
• importkontroll
• svensk växtskyddsavgift

När vi räknar på en exempel­sändning på 100000 kr från Turkiet för varukod 0805501010 blir resultatet så här enligt tulluppgifterna:

• tull: 0 kr
• svensk växtskyddsavgift: 1400 kr
• momsunderlag: 101400 kr
• importmoms 6%: 6084 kr
• totalt skatter och avgifter i exemplet: 7484 kr

Det här är ett bra exempel på varför 0% tull inte betyder 0 kostnad. Vi har också skrivit mer generellt om det i en tidigare artikel om när 0% tull ändå inte betyder billig import.

Vad säger citronexemplet om EPS?

Citronexemplet visar två saker samtidigt:

1. Du måste titta på hela avgiftsbilden, inte bara tullprocenten.
2. För jordbruksvaror räcker det ofta inte att bara få fram en kod – du behöver också fånga upp kontroller, intyg och eventuella prisstyrda delar.

I just tulluppgifterna för citroner från Turkiet ser vi alltså en förmånstull på 0% under den aktuella perioden, men också att importen är kopplad till växtrelaterade kontrollkrav. För många småföretag är det precis där osäkerheten börjar: man tror att jobbet är klart när tullsatsen ser låg ut, men missar resten.

Ett till exempel: tomater från Marocko

För färska eller kylda tomater med varukod 0702009999 från Marocko blir bilden ännu tydligare.

Tulluppgifterna visar just nu:

• förmånstull under perioden 2026-06-01 till 2026-09-30
• ytterligare tullåtgärd markerad som additional duties
• tullkvot med ordernummer 090094 under samma period
• växtkontroll och krav kopplade till sundhetsintyg
• svensk växtskyddsavgift

Det här är exakt den typ av kombination som gör EPS-varor knepiga i praktiken. Även om grundbilden visar en preferens eller kvotmöjlighet, kan det fortfarande finnas ytterligare avgifter eller villkor som påverkas av pris och deklarationsläge.

Det betyder inte att varje sändning automatiskt blir dyr. Det betyder att du inte ska lita på en enda rad i tulltabellen och tro att den sammanfattar allt.

Därför blir EPS-varor så lätta att räkna fel på

För vanliga konsumentvaror är det ofta möjligt att göra en ganska rak kalkyl:

• varans värde
• tull i procent
• moms på värde plus tull

För EPS-varor är verkligheten mer rörlig. Du behöver ofta ha koll på:

• rätt varukod på tillräckligt detaljerad nivå
• ursprungsland
• om preferens faktiskt gäller
• om tullkvot finns och är relevant
• om varan omfattas av ingångsprissystemet
• prisuppgifter som påverkar avgiftsbilden
• dokumentkrav som sundhetsintyg och växtkontroll
• nationella avgifter, som växtskyddsavgift

Det är därför import av frukt och grönt ofta känns mer oförutsägbar än import av till exempel köksartiklar eller enklare elprodukter.

Vad bör du kontrollera innan du beställer?

Om du köper in EPS-varor är det smart att gå igenom följande redan innan ordern går iväg:

• Vad är den exakta varukoden? Små skillnader i produkt och beskrivning kan spela roll.
• Vilket är ursprungslandet? Förmåner och kvoter är kopplade till ursprung, inte bara avsändningsland.
• Finns det kontrollkrav? Sundhetsintyg och växtkontroller måste fångas tidigt.
• Finns det kvot? En kvot hjälper bara om den faktiskt är tillgänglig när du deklarerar. Vi har gått igenom logiken mer i vår artikel om hur tullkvoter fungerar i praktiken.
• Är priset ovanligt lågt? Då är det extra viktigt att kontrollera om avgiftsbilden kan påverkas av ingångsprissystemet.
• Har du räknat på hela landed cost? Tull, moms och nationella avgifter behöver med från början.

Vanliga missförstånd om EPS

Här är några missar som återkommer ofta:

• “Det står 0%, alltså är importen i princip avgiftsfri.” Nej, moms, kontrollavgifter och andra åtgärder kan fortfarande tillkomma.

• “Jag hade samma tull sist, så det blir nog samma nu.” Inte säkert. För EPS-varor kan pris och tidpunkt spela större roll än många tror.

• “Om leverantören skickar från ett visst land får jag automatiskt den lägre tullen.” Nej, preferens bygger på att villkoren faktiskt är uppfyllda.

• “Det räcker att veta HS-koden.” Nej, för de här varorna behöver du ofta förstå hela regelbilden runt koden.

Så tänker du enklare i vardagen

Om du driver ett mindre importföretag behöver du inte kunna hela jordbruksdelen utantill. Men du tjänar mycket på att ha en enkel tumregel:

När varan är färsk, känslig och ligger inom frukt eller grönt – anta inte att tullsatsen ensam berättar sanningen.

Då slipper du många sena överraskningar som annars dyker upp först när du ska deklarera eller sätta ditt försäljningspris.

Vill du läsa Tullverkets egen vägledning om hur importdeklarationer fungerar i stort finns den här: guide till importdeklarationer hos Tullverket. Behöver du prata med dem direkt når du deras kundtjänst på 0771-520 520.

Det viktigaste att ta med sig

EPS betyder i praktiken att vissa frukter, grönsaker och liknande jordbruksvaror inte alltid kan bedömas med en enkel procentsats. Du behöver se helheten:

• varukod
• ursprung
• prisnivå i sändningen
• kvoter och preferenser
• kontrollkrav och intyg
• eventuella nationella avgifter

Just därför är de här varorna värda att kontrollera lite noggrannare än vanliga standardprodukter.

Vill du räkna ut din egen landade kostnad? Beskriv sändningen i Tullchat så får du tull, moms och punktskatter direkt, och kan jämföra ursprungsländer mot varandra.