Grönt te 2026: liten tullsats på pappret – men ursprunget kan nu avgöra hela skillnaden

Grönt te känns ofta som en ganska rak importvara. Du har en faktura, en vikt, ett inköpspris och tänker att det bara är att räkna på tull och moms. Men just här finns en klassisk fälla: man ser en låg tullsats och antar att den gäller oavsett ursprung.

För grönt te i förpackningar om högst 3 kg pekar aktuell tulldata på varukod 0902100000. Den vanliga tredjelandstullen är 3,2%. Samtidigt visar aktuella preferensuppgifter att flera ursprung kan få 0% tull.

Det här är inte en dramatisk tullchock-artikel. Det är snarare en påminnelse om en förändring som många små importörer faktiskt märker nu i vardagen: det räcker inte att kunna varukoden – du måste också kontrollera om just ditt ursprung fortfarande ger förmånsbehandling eller inte.

Varukoden att börja med

För den här typen av vara är startpunkten:

• 0902100000 – grönt (ofermenterat) te i förpackningar innehållande högst 3 kg

Det är viktigt att inte blanda ihop den här koden med svart te eller delvis fermenterat te, som ligger annorlunda i nomenklaturen. Om du säljer detaljhandelsförpackat grönt te, eller mindre grossistförpackningar upp till 3 kg, är det här alltså en rimlig kod att kontrollera först.

Är du osäker på om ditt te verkligen hör hemma här, eller om förpackningssättet ändrar klassningen, är det bättre att dubbelkolla än att återanvända en gammal kod slentrianmässigt. Vi har skrivit mer om just det tänket i artikeln om svårklassade produkter.

Det som har praktisk betydelse 2026: alla ursprung behandlas inte lika

Aktuell tulldata för 2026 visar följande för varukod 0902100000:

• MFN/tredjelandstull: 3,2%
• Flera ursprung har förmånstull 0%

I en jämförelse mellan några vanliga ursprung ser läget ut så här:

• Kina (CN): vanlig tredjelandstull
• Japan (JP): förmånstull
• Sri Lanka (LK): förmånstull
• Indien (IN): förmånstull
• Storbritannien (GB): vanlig tredjelandstull

Det betyder i praktiken att två till synes likadana teordrar kan ge olika tullkostnad, trots samma pris och samma varukod.

Vad betyder det i kronor?

Låt oss ta ett enkelt exempel med samma ordervärde i två olika ursprung.

Exempel: order på 100 000 kr

För en sändning med:

• varukod 0902100000
• tullvärde 100 000 kr
• nettovikt 500 kg

blir resultatet enligt aktuell data:

Om ursprunget är Kina

• Tull: 3,2% = 3 200 kr
• Momsunderlag: 103 200 kr
• Importmoms: 6 192 kr
• Totalt tull + moms: 9 392 kr

Om ursprunget är Japan

• Tull: 0% = 0 kr
• Momsunderlag: 100 000 kr
• Importmoms: 6 000 kr
• Totalt tull + moms: 6 000 kr

Samma te, men 3 392 kr skillnad

I det här exemplet blir skillnaden mellan Kina och Japan alltså 3 392 kr på exakt samma ordervärde.

Det är inte bara själva tullen på 3 200 kr som skiljer. Eftersom momsen räknas på tullvärdet plus tull, blir även momsen lite högre när tull tas ut.

Det här är samma logik som i andra importaffärer också: en låg tullsats kan ändå ge en märkbar skillnad när du räknar på hela landade kostnaden.

Därför känns det ibland som att villkoren har “ändrats” fast varan är densamma

Många små importörer upplever att reglerna plötsligt blivit annorlunda när de byter leverantör eller köper från ett nytt land. Ofta är det inte varan som har ändrats, utan något av det här:

• ursprungslandet är ett annat
• det finns eller saknas rätt ursprungsintyg
• leveransen går från ett land med förmånsbehandling till ett land utan den
• man blandar ihop säljarens land med varans faktiska ursprung

Just den sista punkten är väldigt vanlig. En leverantör kan sitta i ett land, medan varans ursprung är ett annat. Då är det ursprunget, inte säljarens adress, som styr om du får 0% tull eller inte.

Om du vill fördjupa dig i den biten finns en bra genomgång i artikeln om när leverantörslandet lurar dig och i artikeln om icke-förmånsursprung i praktiken.

0% tull gäller inte av sig själv

Det är lätt att läsa att Japan, Indien eller Sri Lanka har förmånstull och tänka att saken är klar. Men i verkligheten behöver du normalt också kunna visa att varan faktiskt uppfyller villkoren för preferens.

Det betyder i praktiken att du bör kontrollera:

• att varan verkligen har rätt ursprung
• att rätt ursprungsuppgift eller ursprungsintyg finns
• att du deklarerar på ett sätt som matchar underlaget

Om de bitarna saknas kan du i värsta fall hamna på vanlig tredjelandstull ändå, trots att du trodde att 0% skulle gälla.

Det här är också skälet till att “vi köper från rätt land” inte räcker som tumregel. Förmånsursprung måste hålla hela vägen i dokumentationen.

Finns det andra saker att kolla än själva tullsatsen?

Ja. För de ursprung som jämförts i den aktuella datan finns också olika antal registrerade restriktioner eller dokumentrelaterade villkor kopplade till koden.

Det betyder inte automatiskt att importen är komplicerad, men det är en bra påminnelse om att du inte ska stanna vid bara tullprocenten. Kontrollera också:

• om särskilda dokumentkrav gäller för ursprungslandet
• om din produktbeskrivning på fakturan är tillräckligt tydlig
• om vikten och förpackningssättet stämmer med vald varukod

Vill du läsa Tullverkets egen översikt över hur importdeklarationer fungerar finns den här: guide till importdeklarationer hos Tullverket. Behöver du prata med dem direkt är kundtjänstens nummer 0771-520 520.

Så tänker jag om du importerar te regelbundet

Om du tar hem grönt te löpande under året är det smart att jobba i den här ordningen:

• börja med att låsa rätt varukod
• kontrollera vilket ursprung varan faktiskt har
• se om det finns förmånsbehandling för just det ursprunget
• räkna på hela kostnaden, inte bara på tullen
• spara underlag som visar varför du deklarerat som du gjort

Det här är precis den typ av vara där marginalen sällan spricker av en jättestor tullsats, men där många små skillnader över tid ändå blir pengar. Särskilt om du byter leverantör, testar nya inköpsländer eller arbetar med flera ursprung parallellt.

Slutsats

För grönt te i varukod 0902100000 är den vanliga tullsatsen 3,2%, men flera ursprung har 0% förmånstull enligt aktuell data 2026. I ett räkneexempel på 100 000 kr skiljer det 3 392 kr mellan Kina och Japan när man räknar ihop både tull och moms.

Det är alltså inte en enorm regelrevolution i sig. Men det är en väldigt konkret påminnelse om något som förändrar många små importkalkyler i praktiken: ursprunget är inte en detalj efter att du hittat varukoden – det är en del av själva priset.

Vill du räkna ut din egen landade kostnad? I Tullklar Kostnadskoll beskriver du sändningen i fri text och får tull, moms och punktskatter direkt, helt gratis utan inloggning.