Ingångsprissystemet för frukt och grönt: varför en “billig” sändning kan bli dyrare än du trodde

Många som importerar frukt, grönsaker och andra jordbruksvaror gör samma miss i början: man tittar efter en procentsats och tror att saken är klar. Men för vissa varor fungerar det inte så enkelt. Där gäller i stället ingångsprissystemet, ofta förkortat EPS.

Det här spelar roll direkt för din kalkyl. En sändning som ser billig och bra ut på fakturan kan få en högre avgiftsbild om prisnivån hamnar fel i förhållande till reglerna för just varan.

I den här artikeln går vi igenom vad EPS är, varför det finns och vad du som liten importör faktiskt behöver hålla koll på innan du skickar in din importdeklaration.

Vad är ingångsprissystemet?

Ingångsprissystemet används för vissa jordbruksvaror, främst inom frukt och grönt. Tanken är förenklat att importen inte bara bedöms utifrån vilken vara det är och vilket ursprungsland den har, utan också utifrån prisnivån.

Det betyder att två sändningar med samma vara och samma varukod inte alltid får exakt samma avgiftsbild om underlagen ser olika ut.

I praktiken innebär det här att du behöver ha koll på mer än bara:

• varukoden
• ursprungslandet
• den vanliga tullsatsen

Du behöver också förstå om varan omfattas av EPS och om det finns ett ingångspris som påverkar tullberäkningen.

Varför finns EPS?

Systemet finns för att vissa känsliga jordbruksvaror inte ska kunna importeras till mycket låga priser utan att det påverkar tullskyddet. För dig som importör betyder det inte att varan är omöjlig att ta in – men det betyder att kalkylen kan bli mer teknisk än för vanliga industrivaror.

Det är också därför många upplever att frukt och grönt är svårare än till exempel köksprylar eller elektronik:

• reglerna kan vara säsongsstyrda
• vissa varor har tilläggsavgifter eller extra åtgärder
• dokumentkrav är vanliga
• priset i fakturan får större betydelse för avgiftsbilden

Ett konkret exempel: färska tomater

Tar vi färska eller kylda tomater som exempel hittar vi bland annat varukoden 0702009999 (andra tomater, färska eller kylda, i den aktuella underindelningen).

För den koden visar tulluppgifterna att det under perioden 2026-06-01 till 2026-09-30 finns flera saker att hålla koll på samtidigt:

• för Marocko (MA) finns en tullförmån
• för Turkiet (TR) finns också en tullförmån
• för Egypten (EG) visas i stället tredjelandstull under samma period
• det finns dessutom en tilläggstull markerad som additional duties
• det finns en kvot kopplad till ordernummer 090094 under samma säsongsperiod

Det här är ett bra exempel på varför frukt och grönt sällan är en “kolla en procentsats och gå vidare”-fråga.

Samma tomatkod – men olika beroende på ursprung

För 0702009999 ser läget alltså olika ut beroende på ursprung:

• Marocko: tullförmån under perioden 2026-06-01 till 2026-09-30
• Turkiet: tullförmån under perioden 2026-06-01 till 2026-09-30
• Egypten: tredjelandstull under perioden 2026-06-01 till 2026-09-30

Det betyder inte automatiskt att du kan räkna hem affären bara för att ett land har en förmån. Du behöver fortfarande kontrollera om preferensvillkoren faktiskt är uppfyllda, något vi har skrivit mer om i en tidigare artikel om när lägre tull verkligen gäller.

Och vid EPS-varor räcker inte heller det alltid, eftersom prisnivån i sändningen kan vara avgörande för den slutliga avgiften.

Dokumentkrav är inte en sidofråga här

För tomater med kod 0702009999 från Marocko finns också tydliga krav på växtsidan. Uppgifterna visar bland annat:

• officiell kontroll – växter
• sundhetsintyg
• svensk växtskyddsavgift

Just sundhetsintyg är lätt att underskatta om man är van vid enklare konsumentvaror. Men för växtprodukter är dokumentkraven ofta en central del av importen, inte ett litet tillägg i slutet.

Om du missar underlagen kan det skapa stopp, frågor eller extra handpåläggning långt innan du ens kommer till själva tullkostnaden.

Ett enkelt räkneexempel med tomater från Marocko

För att göra det mer konkret kan vi titta på en uppskattad beräkning för 0702009999 från Marocko, med följande upplägg:

• fakturabelopp: 100 000 kr
• nettovikt: 1 000 kg
• valuta: SEK

I beräkningen blev resultatet:

• tull: 0 kr
• tullsats: 0% enligt tullförmånen i just det här fallet
• växtskyddsavgift: 1 400 kr
• momsunderlag: 101 400 kr
• importmoms: 6 084 kr vid 6%
• totala skatter och avgifter: 7 484 kr

Det här är intressant av två skäl.

För det första: även när tullen i sig blir 0%, är importen inte avgiftsfri. Du kan fortfarande få andra avgifter och förstås moms.

För det andra: i just det här räkneexemplet syns inte någon kvotfördel användas, och det säger något viktigt om EPS-varor generellt – avgiftsbilden kan innehålla flera lager samtidigt, och du behöver se hela bilden, inte bara en enskild rad.

Det här ligger nära det vi också brukar påpeka i artiklar om varför 0% tull inte alltid betyder billig import.

Vad betyder det här i praktiken för dig som importör?

Om du importerar varor som kan omfattas av EPS behöver du tänka lite mer metodiskt än annars.

Börja med att kontrollera:

• är varukoden rätt?
• är varan en EPS-vara?
• gäller reglerna just nu, eller bara under viss period?
• finns det tullförmåner för ursprungslandet?
• finns det kvot?
• finns det tilläggstullar eller extra åtgärder?
• krävs sundhetsintyg eller annan dokumentation?
• hur påverkar priset på fakturan själva avgiftsberäkningen?

Det är just den sista punkten som brukar ställa till det. Många är vana vid att lågt inköpspris alltid är bra. Men i EPS-sammanhang kan ett lågt pris innebära att avgiftsbilden inte blir så enkel som man först trodde.

Vanliga missförstånd kring EPS

Här är några vanliga tankefel som dyker upp när småföretag börjar importera frukt och grönt:

• “Det står 0% tull, då är jag klar.”
  Nej, du kan fortfarande ha moms, nationella avgifter, dokumentkrav och i vissa fall prisstyrda effekter i systemet.

• “Varukoden räcker.”
  Inte alltid. För EPS-varor behöver du ofta också förstå säsong, ursprung och prisnivå.

• “Samma vara betyder samma kostnad varje gång.”
  Inte nödvändigtvis. Datum, ursprung och fakturauppgifter kan ändra bilden mellan två sändningar.

• “Det där med växtintyg löser sig sen.”
  För växtprodukter är det sällan något du vill lämna till sista minuten.

Därför blir EPS lätt ett kalkylproblem, inte bara en tullfråga

När du säljer vidare till butik, restaurang eller grossist behöver du ofta sätta pris snabbt. Då är det lätt att vilja ha ett enkelt svar på frågan: vad kostar importen per kilo egentligen?

För vanliga varor går det ofta att svara ganska rakt. För EPS-varor behöver du däremot ofta väga in:

• inköpspriset
• säsongen
• eventuella tullförmåner
• kvoter
• växtrelaterade dokumentkrav
• nationella avgifter
• moms

Det gör att felräkningar slår extra snabbt mot marginalen.

Så jobbar du smartare med EPS-varor

Det enklaste sättet är att inte behandla frukt och grönt som om de vore vanliga standardvaror.

Ha som rutin att alltid kontrollera:

1. den exakta varukoden
2. om varan omfattas av EPS
3. aktuella åtgärder för rätt ursprungsland
4. dokumentkrav innan varan skickas
5. total landad kostnad, inte bara tullsatsen

Om du vill läsa den formella versionen av hur importdeklarationer fungerar hos myndigheten finns Tullverkets guide här: deklarera varor vid import. Du kan också kontakta Tullverkets kundtjänst på 0771-520 520 om du behöver myndighetsstöd i ett konkret ärende.

Slutsats

Ingångsprissystemet är egentligen inte “mystiskt” – men det är lätt att underskatta. För vissa frukter, grönsaker och andra jordbruksvaror räcker det inte att känna till en varukod och en vanlig tullsats. Du behöver se hela kombinationen av vara, ursprung, period, dokument och prisnivå.

Det är just därför EPS-varor ofta kräver en bättre förkontroll än många andra produkter. Gör du den kontrollen tidigt blir det mycket lättare att veta om affären faktiskt håller hela vägen.

Vill du räkna ut din egen landade kostnad? Beskriv sändningen i Tullchat så får du tull, moms och punktskatter direkt, och kan jämföra ursprungsländer mot varandra.