Samma bestickset från fem länder – men här blev tullkostnaden exakt densamma

Många små importörer har lärt sig att ursprungslandet kan ändra tullsatsen rejält. Det stämmer ofta – och vi har till exempel visat det tidigare i artikeln om hur samma vara kan få olika tull beroende på ursprung.

Men det finns en lika viktig poäng åt andra hållet: ibland spelar ursprungslandet ingen praktisk roll alls för själva tullsatsen. Det är bra att veta innan du lägger tid på att jaga en leverantör i “rätt” land av helt fel skäl.

I den här artikeln tittar vi på bestickset av rostfritt stål och jämför samma varukod från fem olika ursprungsländer.

Varan vi jämför

Utgångspunkten här är varukod 8215201000.

Det handlar om:

• satser med olika bords- eller köksartiklar
• som skedar, gafflar och liknande artiklar
• av rostfritt stål

I tullhierarkin ligger den under:

• kapitel 82: verktyg, knivar, skedar och gafflar av oädel metall
• nummer 8215: skedar, gafflar, slevar, tårtspadar, fiskknivar, smörknivar, sockertänger och liknande köks- och bordsartiklar
• undernummer 8215200000: andra satser med olika artiklar
• TARIC-kod 8215201000: av rostfritt stål

Det här är alltså inte lösa enskilda delar, utan ett set. Om du i stället importerar lösa skedar, gafflar eller knivar kan du hamna i en annan kod. Vi har skrivit mer om samma typ av tankefel i artikeln om när knivset blir lösa delar på papperet.

Länderna vi jämför

Vi har jämfört samma vara, alltså kod 8215201000, från de här ursprungsländerna:

• Kina
• Turkiet
• Vietnam
• Indien
• Storbritannien

Det intressanta här är att många skulle vänta sig olika tullnivåer. Särskilt när man ser länder som Turkiet, Vietnam eller Storbritannien i listan. Men i de uppgifter vi har hämtat för den här koden blev utfallet annorlunda.

Tullsatsen: samma i alla fem fallen

För kod 8215201000 visade vår kontroll att import från samtliga fem länder ovan gav samma beräknade tullsats i kalkylen:

• Kina: 8,5%
• Turkiet: 8,5%
• Vietnam: 8,5%
• Indien: 8,5%
• Storbritannien: 8,5%

Det fanns i jämförelsen:

• ingen aktiv tullkvot för de här ursprungen
• ingen antidumpningstull
• ingen skyddsåtgärd

Det betyder inte att ursprungsland aldrig spelar roll för sådana här varor. Det betyder bara att för just den här koden och de här ursprungen såg tullbilden likadan ut när vi jämförde.

Vad betyder det i praktiken?

Det betyder framför allt att du inte ska utgå från att ett visst land automatiskt ger lägre importkostnad.

Om du står och väljer mellan två leverantörer av samma bestickset, och båda verkligen säljer samma produkt med samma ursprungsklassning, så ser tullsidan i det här fallet ut att vara neutral.

Då blir andra frågor viktigare, till exempel:

• inköpspris
• fraktkostnad
• leveranstid
• kvalitet
• minsta orderkvantitet
• hur tydlig fakturan och produktbeskrivningen är
• om varan faktiskt är ett set eller lösa delar

Det är lätt att fastna i “vilket land har lägst tull?”, men ibland är rätt fråga i stället: är det ens där skillnaden finns?

Ett räkneexempel: sändning värd 100 000 kr

Vi räknade också på en tänkt sändning med följande upplägg:

• varukod: 8215201000
• tullvärde: 100 000 kr
• nettovikt: 500 kg
• importmoms: 25%

För alla fem ursprungsländer gav kalkylen samma utfall:

• tull: 8 500 kr
• momsunderlag: 108 500 kr
• importmoms: 27 125 kr
• total tull och moms: 35 625 kr

Det här är ett bra exempel på varför man ska räkna hela vägen. Även när tullsatsen “bara” är 8,5% så påverkar den också momsen, eftersom momsen räknas på värdet inklusive tull.

Därför blir momsen högre än många först tänker

Ett vanligt nybörjarmisstag är att räkna så här:

• fakturavärde 100 000 kr
• tull 8,5% = 8 500 kr
• moms 25% på 100 000 kr

Men så funkar det inte i praktiken. I importen räknas momsen på ett större underlag än bara fakturan. I vårt exempel blev momsunderlaget 108 500 kr, alltså fakturavärdet plus tull.

Därför blev momsen 27 125 kr, inte 25 000 kr.

Vill du läsa mer om själva logiken bakom det här har vi gått igenom det steg för steg tidigare i artikeln om landad kostnad med porslinsmuggar.

Men jämförelsen visar också något annat viktigt

Även om tullsatsen blev samma i alla fem fallen, visade jämförelsen att det fanns restriktioner/kravåtgärder kopplade till koden i samtliga fall. Själva jämförelsen säger alltså inte bara “8,5%”, utan påminner också om att avgiftsbilden inte alltid är hela historien.

Det här är en viktig lärdom:

• en vara kan ha samma tull från flera länder
• men ändå ha andra krav som påverkar importen
• och de syns inte alltid om du bara stirrar på procentsatsen

Det är precis därför vi ofta tjatar om att 0% eller 8,5% aldrig är hela sanningen i sig. Vi har skrivit mer om det i artikeln om varför tullsatsen inte alltid räcker för att förstå avgiftsbilden.

När ska du vara extra försiktig med slutsatsen “landet spelar ingen roll”?

Den här slutsatsen håller bara om några saker faktiskt stämmer:

• att du har rätt varukod
• att varan verkligen är ett bestickset av rostfritt stål och inte något annat
• att ursprungslandet är korrekt fastställt
• att du inte har något särskilt preferensupplägg eller underlag som ändrar bilden
• att inga nya åtgärder eller regeländringar hinner träda i kraft innan du deklarerar

Det är också värt att säga att en produkttext på fakturan ofta är för vag. Står det bara “cutlery set” är det inte säkert att du tryggt kan hoppa direkt till just den här koden. Material, innehåll och om det faktiskt är ett set behöver vara tydligt.

Så kan du tänka när du väljer leverantör

Om du jämför leverantörer av just den här typen av bestickset kan du använda tullsiffrorna på ett ganska odramatiskt sätt:

• räkna med 8,5% tull i din grundkalkyl
• lägg därefter på importmomsen i rätt ordning
• fokusera sedan på pris, frakt och leveransrisk
• dubbelkolla alltid att varukoden fortfarande stämmer för just din produkt

Det här är egentligen ganska skönt. I stället för att försöka vinna affären genom att gissa på rätt land för tullens skull, kan du fatta beslut på mer verkliga affärsgrunder.

Slutsats

För bestickset av rostfritt stål under varukod 8215201000 gav vår jämförelse samma tullutfall från Kina, Turkiet, Vietnam, Indien och Storbritannien: 8,5% tull.

På en sändning värd 100 000 kr blev det i samtliga fall:

• 8 500 kr i tull
• 27 125 kr i importmoms
• 35 625 kr totalt i tull och moms

Det gör den här varan till ett bra exempel på något många missar: ibland är ursprungslandet helt avgörande, men ibland är det inte där skillnaden ligger. Då är det viktigare att få rätt varukod, rätt underlag och en kalkyl som faktiskt räknar hela vägen.

För allmän vägledning om själva deklarationsflödet kan du också läsa Tullverkets guide till importdeklarationer eller ringa deras kundtjänst på 0771-520 520.

Vill du räkna ut din egen landade kostnad? Beskriv sändningen i Tullchat så får du tull, moms och punktskatter direkt, och kan jämföra ursprungsländer mot varandra.