EPS vid import av frukt och grönt – varför 0% tull ändå inte betyder enkel kalkyl

När små importörer börjar räkna på frukt och grönt händer ofta samma sak: man hittar en varukod, ser 0% tull och tänker att jobbet är klart. Men för varor som omfattas av ingångsprissystemet, EPS, är det ofta precis där det riktiga jobbet börjar.

Det här gäller inte bara tomater. Flera frukt- och grönsaksvaror omfattas av regler där priset i själva sändningen kan påverka avgiftsbilden. Det gör att en vanlig "fakturavärde gånger tullsats"-kalkyl inte räcker.

I den här artikeln går vi igenom vad EPS innebär i praktiken, varför det är lätt att räkna fel och hur du bör tänka innan du lägger en order.

Vad är EPS egentligen?

EPS står för ingångsprissystemet. Det används för vissa jordbruksvaror, framför allt inom frukt och grönt.

Poängen är enkel i grunden: för de här varorna räcker det inte alltid att bara titta på en vanlig procentsats. Tullen kan också bry sig om vilket pris varan faktiskt importeras till.

Det betyder i praktiken att du behöver ha koll på mer än bara:

• varukod
• ursprungsland
• fakturavärde

Du behöver också förstå om varan omfattas av:

• extra avgifter kopplade till ingångspris
• säsongsstyrda regler
• kontrollkrav och dokument
• ibland även tullkvoter eller andra särskilda åtgärder

Det är därför EPS-varor ofta känns "märkliga" jämfört med vanliga industrivaror. Två sändningar med samma vara kan se lika ut på pappret men ändå ge olika avgiftsbild beroende på prisnivå och tidpunkt.

Därför räcker det inte att läsa av 0% tull

Ett vanligt missförstånd är att 0% tull betyder att importen bara handlar om moms. Så fungerar det ofta inte för EPS-varor.

För en del av de här varorna kan du nämligen ha:

• grundtull som ser låg eller noll ut
• ytterligare avgifter
• kvalitetskontroller
• dokumentkrav
• särskilda regler som bara gäller under vissa perioder

Det här är samma grundproblem som vi varit inne på i vår tidigare artikel om varför frukt och grönt inte går att läsa som vanliga 0%-varor. Skillnaden är att många importörer fortfarande tänker industrivara när de borde tänka jordbruksregelverk.

Ett konkret exempel: zucchini

För att göra det mer greppbart kan vi titta på zucchini, varukod 0709931000.

Enligt tulldatan är det här varan:

• Varukod: 0709931000
• Benämning: zucchini

För den här varukoden visar tulldatan att det finns flera saker att hålla koll på samtidigt.

Vad som syns i tulldatan

För zucchini med varukod 0709931000 finns bland annat:

• tredjelandstull registrerad för perioden 2026-08-01 till 2026-12-31
• additional duties registrerade från 2025-07-20
• kvalitetskontrollkrav
• kontroll av ekologiska produkter om sändningen är ekologisk
• nationell kvalitetskontrollavgift

Det intressanta här är att tullberäkningen inte bara handlar om en enkel procentsats i deklarationen. Det finns också kompletterande regler runt varan.

Vad krävs utöver själva deklarationen?

För zucchini från tredjeland visar tulldatan följande krav:

• CHED-PP för kvalitetskontroller
• möjlig hantering kopplad till certifikatkoderna 9KPP, 9NOK och 9012
• vid ekologisk import även kontroll kopplad till C644 eller Y929

Det här är ett bra exempel på varför frukt och grönt ofta tar mer tid än många tror. Själva tulldeklarationen är bara en del. Du behöver också se till att rätt kontrollspår finns på plats.

Om du vill läsa Tullverkets egen översikt över hur importdeklarationer fungerar finns deras guide här: deklarera varor vid import. Du kan också nå deras kundtjänst på 0771-520 520.

Ett räkneexempel: 100 000 kr i zucchini från Marocko

Vi kan också titta på ett konkret exempel för att se hur lätt det är att missa delar av kostnaden.

För en hypotetisk sändning med:

• varukod 0709931000
• ursprung Marocko (MA)
• fakturavärde 100 000 kr
• nettovikt 1 000 kg

visar beräkningen följande:

• Tullvärde: 100 000 kr
• Tull: 0 kr
• Nationell kvalitetskontrollavgift: 1 400 kr
• Momsunderlag: 101 400 kr
• Moms 6%: 6 084 kr
• Totala skatter och avgifter: 7 484 kr

Det här är ett bra exempel på varför "0% tull" inte betyder "inga avgifter".

Du har i exemplet fortfarande:

• en kvalitetskontrollavgift på 1 400 kr
• moms på 6 084 kr
• total avgiftsbild på 7 484 kr

Den som bara tittar på ordet tull riskerar alltså att underskatta kostnaden direkt.

Samma vara från annat ursprung? Du måste fortfarande kolla hela bilden

Vi tittade också på samma zucchini-kod från Kina (CN). I just det här räkneexemplet blev utfallet samma i beräkningen:

• Tull: 0 kr
• Nationell kvalitetskontrollavgift: 1 400 kr
• Moms 6%: 6 084 kr
• Totala skatter och avgifter: 7 484 kr

Det betyder däremot inte att ursprunget är oviktigt generellt. För EPS-varor behöver du fortfarande kontrollera:

• om det finns extraavgifter
• om varan omfattas av ingångsprisregler
• om det finns säsongsperioder som ändrar läget
• om det finns kvoter eller preferenser för vissa ursprung
• vilka certifikat och kontroller som gäller

Med andra ord: samma siffra i ett enskilt räkneexempel betyder inte att du kan sluta kontrollera ursprung nästa gång.

Turkiet visar en annan typ av detalj: kvot kan finnas

För zucchini från Turkiet (TR) visar tulldatan dessutom en förmånstullkvot:

• kvotnummer: 090215
• giltig period: 2026-08-01 till 2026-11-30

Det här är viktigt av två skäl.

För det första visar det att frukt och grönt ofta inte bara handlar om EPS utan också om kvoter och tidsfönster.

För det andra betyder det att importkostnaden kan bero på om kvoten faktiskt är öppen när du deklarerar. En kvot som finns i systemet på pappret hjälper dig inte automatiskt. Vi har skrivit mer om det tänket i artikeln om varför en tullkvot måste vara öppen just när du importerar.

Vanliga misstag med EPS-varor

Här är några klassiska fel små importörer gör när de köper in frukt, grönsaker eller andra varor i den här gruppen:

• Man stannar vid varukoden. Varukoden är bara startpunkten.
• Man läser bara grundtullen. Extra avgifter och kontroller missas.
• Man blandar ihop leverantörsland och ursprungsland. Det kan ge fel avgiftsbild från början.
• Man glömmer säsongen. Samma vara kan få annan behandling beroende på datum.
• Man missar kontrollavgifter. Då blir kalkylen för låg även när tullen är 0 kr.
• Man tänker att första importen löser allt. Men regler, kvoter och åtgärder kan ändras över tid.

Just ursprungsfrågan är extra viktig här. Om du vill fräscha upp skillnaden rekommenderar vi vår artikel om varför leverantörsland inte är samma sak som ursprungsland.

Så bör du tänka innan du lägger ordern

Om du importerar EPS-varor är det smart att gå igenom det här innan du köper:

• Vilken exakt varukod verkar mest rimlig?
• Gäller ingångsprissystemet för varan?
• Finns additional duties eller andra särskilda avgifter?
• Behövs kvalitetskontroll eller andra certifikat?
• Är varan ekologisk, så att extra kontrollspår krävs?
• Finns kvot för ursprungslandet?
• Är kvoten i så fall öppen just nu?
• Hur påverkas kalkylen av moms, kontrollavgifter och tidpunkt?

Det här låter kanske mycket, men poängen är egentligen enkel: för frukt och grönt behöver du räkna på hela importflödet, inte bara på varan i sig.

Slutsatsen: EPS-varor kräver bredare koll än vanliga industrivaror

När du importerar frukt, grönsaker och andra varor som omfattas av EPS räcker det sällan att slå upp en kod och läsa av en procentsats.

Du behöver ofta förstå:

• om prisnivån i sändningen spelar roll
• om det finns extraavgifter
• vilka kontroller som gäller
• om kvoter eller tidsperioder påverkar utfallet
• vad den verkliga landade kostnaden blir

Och det är just därför EPS-varor så ofta blir felräknade hos mindre importörer. Inte för att reglerna alltid är omöjliga, utan för att de ser enklare ut än de faktiskt är.

Vill du räkna ut din egen landade kostnad? Beskriv sändningen i Tullchat så får du tull, moms och punktskatter direkt, och kan jämföra ursprungsländer mot varandra.