EPS för tomater och liknande varor: därför räcker det inte att bara fråga efter tullsatsen

Många små importörer börjar helt rimligt med frågan: vad är tullen på varan? För en hel del produkter funkar det ganska bra. Men för färska frukter och grönsaker blir den frågan ofta för smal.

Det gäller särskilt varor som omfattas av ingångsprissystemet, ofta kallat EPS. Då är det inte säkert att en enda procentsats berättar vad importen faktiskt kommer att kosta eller vilka uppgifter du måste ha klara när du deklarerar.

I den här artikeln går vi igenom vad EPS innebär i praktiken, varför det lätt blir missförstånd och hur du kan tänka mer rätt från början. Vi använder färska tomater som exempel, eftersom de visar ganska tydligt varför den vanliga tullfrågan inte alltid räcker.

Vad är EPS i praktiken?

EPS används för vissa jordbruksvaror, framför allt inom frukt och grönt. Tanken är förenklat att importen inte bara bedöms utifrån en vanlig tullsats, utan också mot ett ingångspris.

Det viktiga för dig som importör är inte att kunna hela regelverket utantill, utan att förstå följande:

• samma varukod kan kräva mer än en enkel tullkoll
• prisuppgifter på fakturan blir extra viktiga
• säsong och datum kan spela stor roll
• dokumentkrav kan bli minst lika viktiga som själva tullen
• det kan finnas kvoter eller preferenser samtidigt som EPS-logiken fortfarande måste hanteras rätt

Det här är alltså en typisk situation där man inte vill stanna vid “0% tull” eller “8% tull” och tro att jobbet är klart. Vi har skrivit om det här tänket även i en tidigare artikel om varför 0% tull inte alltid räcker.

Varför just frukt och grönt ofta blir mer rörligt

Färska varor beter sig inte som många andra importprodukter. De påverkas ofta av:

• korta säsonger
• prisförändringar mellan veckor eller månader
• vikt- och volymuppgifter som måste stämma
• växtskyddsregler och kontroller
• extra avgifter eller villkor som bara syns om du tittar på hela avgiftsbilden

Det gör att två sändningar av i princip samma produkt inte alltid är lika enkla att deklarera, även om leverantören är densamma.

Ett konkret exempel: färska tomater från Marocko

Som exempel tittade vi på färska eller kylda tomater under varukod 0702009100. För import med ursprung Marocko (MA) visar tulluppgifterna bland annat följande:

• varugruppen är tomater, färska eller kylda
• det finns en tariff preference för Marocko under perioden 2026-06-01 till 2026-09-30
• det finns också en preferentiell tullkvot med kvotnummer 090094 under samma period
• dessutom finns additional duties registrerade från 2025-07-20 och framåt
• det finns krav kopplade till officiell kontroll för växter
• det finns krav på sundhetsintyg
• det finns också en svensk växtskyddsavgift

Redan här ser man varför en enda tullsats inte räcker som beslutsunderlag.

På pappret kan det se ut som ett bra läge eftersom vår beräkning för ett exempel med tomater från Marocko gav 0% tull genom preferens. Men det betyder fortfarande inte att kostnaden är noll utöver momsen.

Räkneexempel: när 0% tull ändå inte betyder “klar”

Vi räknade på en tänkt sändning med de här uppgifterna:

• varukod: 0702009100
• ursprung: Marocko
• fakturavärde: 100000 kr
• nettovikt: 1000 kg

Beräkningen gav:

• tullvärde: 100000 kr
• tull: 0 kr
• växtskyddsavgift: 1400 kr
• momsunderlag: 101400 kr
• importmoms 6%: 6084 kr
• totala skatter och avgifter: 7484 kr

Det intressanta här är inte bara siffrorna i sig, utan vad de visar:

• även med 0% tull tillkommer andra avgifter
• momsen räknas på ett underlag som påverkas av avgifter runt importen
• jordbruksvaror kan ha en mer rörlig avgiftsbild än vanliga konsumtionsvaror

Och då ska man komma ihåg att EPS-relaterade tillägg och prisprövning i praktiken gör att du dessutom måste ha ordning på själva prisbilden i sändningen. Det räcker alltså inte att bara hitta en kod och se ordet “preferens”.

Dokumentkraven är inte en sidofråga

För tomaterna i exemplet fanns två tydliga typer av krav i åtgärdsbilden:

• officiell kontroll – växter
• sundhetsintyg

Det här är viktigt, eftersom många små importörer fortfarande tänker att dokument bara är något man löser om tullen fastnar. För färska växtprodukter är dokumenten ofta en central del av själva importen.

Om underlagen inte stämmer kan det bli:

• förseningar
• extra kostnader
• osäkerhet i deklarationen
• problem när du försöker visa varför en viss behandling eller tullnivå ska användas

Vi har skrivit mer om det synsättet i artikeln om när dokumentkrav styr importen mer än tullen.

Vanliga missförstånd kring EPS-varor

Här är några klassiska tankefel som dyker upp gång på gång:

1. “Tullen är 0%, alltså är importen enkel”

Nej, inte nödvändigtvis. Som i tomatexemplet kan du fortfarande ha:

• växtskyddsavgift
• moms
• dokumentkrav
• kontroller
• extra åtgärder i bakgrunden

2. “Samma vara förra månaden gick bra, då är nästa sändning också lugn”

Inte säkert. För den här typen av varor kan datum spela stor roll. Preferenser, kvoter och andra villkor kan vara kopplade till särskilda perioder.

3. “Det räcker att leverantören säger vad varan är”

Inte riktigt. För EPS-varor behöver du ofta också kunna lita på uppgifter om:

• pris
• vikt
• mängd
• ursprung
• dokumentation från rätt part

4. “Om jag hittar rätt varukod är jag klar”

Varukoden är startpunkten, inte slutpunkten. För just frukt och grönt måste du ofta också förstå hela avgiftsbilden runt koden.

Så tänker du smartare innan du lägger ordern

Om du importerar EPS-varor regelbundet är det värt att jobba i samma ordning varje gång:

1. Bekräfta varukoden först
   Gissa inte utifrån ett brett produktnamn på fakturan.

2. Kolla ursprunget, inte bara avsändarlandet
   Preferens och andra villkor bygger på ursprung, inte på vilket land säljaren skickar från.

3. Titta på hela åtgärdsbilden
   Se efter tull, eventuella tillägg, kvoter, dokumentkrav och nationella avgifter.

4. Kontrollera säsong och datum
   För jordbruksvaror är tidpunkten ofta en del av kalkylen.

5. Räkna landad kostnad innan du prissätter
   Särskilt om marginalen är liten eller varan är färsk och tidskritisk.

6. Se till att fakturauppgifter och övriga dokument hänger ihop
   Små skillnader i beskrivning, vikt eller pris kan skapa onödigt stök senare.

Vill du förstå hur själva importdeklarationen hänger ihop i grunden har Tullverket en bra guide till importdeklarationer. Du kan också ringa deras kundtjänst på 0771-520 520 om du behöver myndighetsstöd i ett konkret ärende.

Det viktigaste att ta med sig

EPS är egentligen inte “svårt” för att reglerna måste vara obegripliga. Det blir svårt när man försöker förenkla för mycket.

Om du importerar frukt, grönsaker eller liknande varor behöver du ofta sluta tänka i bara en ruta:

• inte bara varukod
• inte bara procentsats
• inte bara fakturapris

I stället behöver du se helheten:

• rätt kod
• rätt ursprung
• rätt period
• rätt dokument
• rätt avgiftsbild
• rätt kostnad innan varan rullar iväg

Det är just därför EPS-varor så ofta överraskar importörer som annars är ganska vana. De ser enkla ut på fakturan, men kräver lite mer precision i deklarationen.

Vill du räkna ut din egen landade kostnad? Beskriv sändningen i Tullchat så får du tull, moms och punktskatter direkt, och kan jämföra ursprungsländer mot varandra.