Så räknar du landad kostnad för keramiska krukor – ett enkelt exempel där ursprungslandet faktiskt spelar roll

Om du importerar en vara som känns ganska enkel på pappret är det lätt att tro att kalkylen också blir enkel. Men landad kostnad handlar inte bara om inköpspriset. Du behöver räkna in tull, moms och ibland också se om ursprungslandet ändrar avgiften.

I den här artikeln tar vi ett konkret exempel med keramiska krukor/dekorativa keramiska artiklar och visar hur du räknar steg för steg. Det här är särskilt nyttigt om du vill kunna jämföra leverantörer utan att bara stirra dig blind på styckpriset.

Först: vilken vara pratar vi om?

För det här exemplet utgår vi från varukod 6914900090, som ligger under:

• kapitel 69: keramiska produkter
• nummer 6914: andra varor av keramiskt material
• TARIC-kod 6914900090: andra

Det här är en kod som kan bli relevant för andra keramiska artiklar som inte tydligt hör hemma under mer specifika undernummer. Poängen här är inte att alla keramiska krukor alltid ska hamna exakt här, utan att visa hur själva kostnadsräkningen fungerar när du väl har landat i en kod.

Om du är osäker på klassificeringen är det smart att läsa fakturan kritiskt och kontrollera vad varan faktiskt är, inte bara materialet. Vi har skrivit mer om det tankesättet i en tidigare artikel om hur du går från vag fakturarad till rimlig varukod.

Tullsatsen i vårt exempel

För varukod 6914900090 visar tulluppgifterna att:

• import från Kina (CN) ger 3% tull
• import från Vietnam (VN) kan ge 0% preferenstull
• import från Turkiet (TR), Storbritannien (GB) och Indien (IN) visas i jämförelsen utan samma preferens i det här utfallet
• det finns ingen tullkvot i jämförelsen för de här ursprungen
• det finns ingen antidumpningstull i jämförelsen för de här ursprungen

Det betyder att två sändningar med samma varuvärde kan få olika total kostnad beroende på ursprung.

Räkneexempel: sändning från Kina

Vi tar ett enkelt exempel:

• varukod: 6914900090
• ursprungsland: Kina
• fakturavärde: 100 000 kr
• nettovikt: 800 kg

För den här sändningen blir beräkningen:

• tullvärde: 100 000 kr
• tullsats: 3%
• tull: 3 000 kr
• momsunderlag: 103 000 kr
• importmoms: 25 750 kr
• totala skatter och avgifter: 28 750 kr

Så räknar man steg för steg

Det viktiga är ordningen:

1. Börja med tullvärdet
2. Räkna ut tullen på tullvärdet
3. Lägg tullen ovanpå värdet
4. Räkna moms på summan

I vårt exempel ser det ut så här:

• 100 000 kr × 3% = 3 000 kr i tull
• 100 000 kr + 3 000 kr = 103 000 kr i momsunderlag
• 103 000 kr × 25% = 25 750 kr i moms

Sedan lägger du ihop tull och moms:

• 3 000 kr + 25 750 kr = 28 750 kr

Det är därför en ganska liten tullsats ändå märks i slutändan. Tullen blir inte bara en egen kostnad, utan höjer också underlaget för momsen.

Samma sändning från Vietnam

Nu tar vi exakt samma siffror men byter ursprung till Vietnam.

• varukod: 6914900090
• ursprungsland: Vietnam
• fakturavärde: 100 000 kr
• nettovikt: 800 kg

För den sändningen visar uppgifterna:

• tullsats: 0%
• tull: 0 kr
• momsunderlag: 100 000 kr
• importmoms: 25 000 kr
• totala skatter och avgifter: 25 000 kr

Vad blir skillnaden i pengar?

När vi jämför samma sändning från Kina och Vietnam blir skillnaden tydlig:

• från Kina: 28 750 kr i tull och moms
• från Vietnam: 25 000 kr i tull och moms
• skillnad: 3 750 kr

Det är en viktig detalj för små importörer. Många jämför bara leverantörens offert, men missar att ursprungslandet kan ändra både tullen och momsen i nästa led.

Om prisbilden mellan två leverantörer är ganska jämn kan en sådan skillnad vara det som avgör vilken affär som faktiskt blir bäst.

Det här missar många i sin kalkyl

När folk säger att de har "räknat på importen" menar de ofta bara att de tittat på fakturan. Det räcker sällan. Vanliga missar är:

• att bara räkna tull men glömma att momsen räknas på ett högre underlag
• att anta att samma vara alltid har samma tull oavsett ursprung
• att blanda ihop inköpsland och ursprungsland
• att återanvända en gammal varukod utan att kontrollera om den fortfarande håller
• att inte kolla om det finns andra åtgärder eller krav kopplade till varan

Just det sista är värt att nämna här. För varukod 6914900090 finns i uppgifterna också en kontrollåtgärd kopplad till päls av katt och hund, med dokumentkod Y922. Det betyder inte att vanliga keramiska krukor plötsligt blir pälsvaror, men det visar en viktig poäng: avgiftsbilden är inte alltid hela bilden. Även dokumentkrav och kontrollåtgärder kan ligga i bakgrunden för en kod.

När 0% tull verkligen gäller – och när du måste stanna upp

Att Vietnam i det här exemplet visar 0% preferenstull betyder inte att man blint ska skriva 0 i sin kalkyl varje gång. Preferens bygger på att villkoren faktiskt är uppfyllda, till exempel att rätt ursprung kan styrkas.

Om det här är nytt för dig kan det vara bra att läsa vår artikel om vad som måste vara sant för att du faktiskt ska få den lägre tullen.

Den praktiska lärdomen är enkel: ser du en lägre tull för ett visst ursprung, kontrollera alltid att du också har underlag för att använda den.

En enkel modell du kan använda själv

När du ska räkna landad kostnad för en ny sändning kan du tänka så här:

• börja med rätt varukod
• kontrollera tullsatsen för rätt ursprungsland
• se om det finns preferens, kvot eller extraåtgärder
• räkna ut tullen i kronor
• lägg på moms i rätt ordning
• jämför gärna flera ursprung innan du bestämmer dig

Det här låter kanske självklart, men i praktiken är det ofta här marginalen antingen räddas eller försvinner.

Därför är landad kostnad bättre än bara inköpspris

Om du köper in för 100 000 kr är det lätt att tro att skillnaden mellan leverantörer är det som står på offerten. Men egentligen borde du jämföra:

• inköpspris
• tull
• momsunderlag
• total skatt
• eventuella dokumentkrav

Först då ser du vad varan faktiskt kostar att få in korrekt till Sverige.

Det är också därför landad kostnad är så användbar i inköpsfasen, inte bara när varan redan är på väg. Du kan upptäcka tidigt att en leverantör med något högre styckpris ändå blir billigare totalt om ursprungslandet ger bättre tulläge.

Slutsats

I vårt exempel med varukod 6914900090 blev skillnaden mellan två ursprung tydlig direkt:

• Kina: 3% tull, totalt 28 750 kr i tull och moms på en sändning värd 100 000 kr
• Vietnam: 0% tull, totalt 25 000 kr i tull och moms på samma värde

Det är alltså inte bara produkten som avgör kostnaden, utan också vilket ursprung den faktiskt har.

Vill du dubbelkolla själva deklarationsflödet hos myndigheten finns Tullverkets guide till importdeklarationer här: så deklarerar du varor vid import. Du kan också nå Tullverkets kundtjänst på 0771-520 520.

Vill du räkna ut din egen landade kostnad? Beskriv sändningen i Tullchat så får du tull, moms och punktskatter direkt, och kan jämföra ursprungsländer mot varandra.