Så räknar du landad kostnad steg för steg – med ett konkret exempel på termosflaskor

Många små importörer tittar först på inköpspriset och tänker att kalkylen nästan är klar. Men landad kostnad blir ofta högre än det som står på fakturan, eftersom både tull och moms tillkommer.

I den här artikeln tar vi ett enkelt, konkret exempel med termosflaskor och visar hur du räknar steg för steg. Vi använder riktig tulldata för varukod 9617000000 – termosflaskor och andra termoskärl, kompletta; delar till sådana kärl, andra än lösa glas.

Vad menas med landad kostnad?

Landad kostnad är det du faktiskt betalar för att få in varan i Sverige. I sin enklaste form brukar du räkna med:

• varans tullvärde
• tull
• importmoms

I praktiken kan det ibland också finnas:

• frakt och försäkring som påverkar tullvärdet
• punktskatter för vissa varor
• extra avgifter som antidumpning eller skyddsåtgärder
• dokumentkrav eller kvoter som påverkar vad du faktiskt får betala

Just därför är det farligt att bara kolla en procentsats och tro att allt är klart. Vi har skrivit mer om den fällan i en tidigare artikel om varför 0% tull inte alltid betyder billig import.

Exemplet: termosflaskor med varukod 9617000000

För den här artikeln utgår vi från en sändning med:

• varukod: 9617000000
• vara: termosflaskor och andra termoskärl
• fakturavärde: 100 000 kr
• ursprungsland: först Kina, sedan jämför vi med Indien

Det här är en bra exempelvara eftersom den ser ganska enkel ut, men ändå visar något viktigt: samma produkt kan ge olika total kostnad beroende på ursprung.

Steg 1: börja med rätt varukod

Innan du räknar på kostnaden måste du ha en rimlig varukod. För termosflaskor landar man ofta i 9617000000.

Det spelar roll eftersom varukoden styr:

• vilken tullsats som gäller
• om preferenstull kan användas
• om det finns extra åtgärder
• vilka dokumentkrav som kan bli aktuella

Om du börjar i fel kod blir hela kalkylen fel direkt, även om själva matte-delen är rätt.

Steg 2: ta reda på tullsatsen för rätt ursprung

För varukod 9617000000 visar tulldatan att en sändning från Kina får 6,7% tull.

För samma varukod visar jämförelsen också att Turkiet, Storbritannien och Vietnam i det här läget inte sticker ut med någon lägre sats i vår jämförelse, medan Indien har preferenstull 0%.

Det här är ett bra exempel på varför två nästan identiska affärer kan få olika slutpris.

Kort sagt:

• Kina: 6,7% tull
• Indien: 0% tull

Det betyder inte automatiskt att Indien alltid är det bästa köpet totalt sett. Men det betyder att du bör räkna på båda alternativen innan du beställer.

Steg 3: räkna tullbeloppet

Nu tar vi Kina först.

Tullvärdet i vårt exempel är 100 000 kr. Med 6,7% tull blir tullbeloppet:

• 100 000 kr × 6,7% = 6 700 kr

Alltså:

• tullvärde: 100 000 kr
• tull: 6 700 kr

Steg 4: räkna momsen på rätt underlag

Det här är ett vanligt ställe där nya importörer räknar fel. Momsen räknas inte bara på fakturabeloppet, utan på värdet inklusive tull.

För Kina-exemplet blir underlaget för moms:

• 100 000 kr + 6 700 kr = 106 700 kr

Med 25% moms blir importmomsen:

• 106 700 kr × 25% = 26 675 kr

Så för sändningen från Kina får du:

• tull: 6 700 kr
• moms: 26 675 kr
• totala skatter och avgifter i exemplet: 33 375 kr

Färdig kalkyl: termosflaskor från Kina

Här är hela räkneexemplet samlat:

• fakturavärde/tullvärde: 100 000 kr
• tullsats: 6,7%
• tull: 6 700 kr
• momsunderlag: 106 700 kr
• moms: 26 675 kr
• totalt tull + moms: 33 375 kr

Om du bara tittar på inköpspriset på 100 000 kr missar du alltså 33 375 kr i den här förenklade kalkylen.

Samma vara från Indien: vad händer då?

Nu tar vi exakt samma exempel, men med Indien som ursprung.

För varukod 9617000000 visar tulldatan 0% preferenstull i vårt exempel.

Då blir kalkylen så här:

• tullvärde: 100 000 kr
• tull: 0 kr
• momsunderlag: 100 000 kr
• moms 25%: 25 000 kr
• totalt tull + moms: 25 000 kr

Skillnaden i total kostnad

Jämför vi Kina och Indien i samma exempel blir skillnaden tydlig:

• Kina: totalt tull + moms 33 375 kr
• Indien: totalt tull + moms 25 000 kr
• skillnad: 8 375 kr

Det är alltså samma varukod och samma fakturavärde, men olika ursprung gör att avgiftsbilden ändras rejält.

Det här påminner om det vi visade i artikeln om samma termosflaska med olika tull beroende på ursprung, men här har vi brutit ner hela kostnaden steg för steg så att du ser effekten i kronor.

Det många missar i sin kalkyl

När småföretag räknar på import brukar misstagen ofta vara ganska lika:

• man utgår från fakturapriset och glömmer tull helt
• man räknar moms direkt på fakturan och glömmer att tull ingår i momsunderlaget
• man återanvänder en gammal varukod utan att kontrollera att den fortfarande passar
• man jämför leverantörer utan att jämföra ursprungsländer
• man ser en låg tullsats men missar att andra regler kan påverka kostnaden

Det sista är extra viktigt. En vara kan se enkel ut i tabellen men ändå påverkas av annat, till exempel kvoter, dokumentkrav eller extra tullåtgärder beroende på kod och ursprung. Om du vill förstå själva importdeklarationen bättre har Tullverket en bra genomgång här: guide till importdeklarationer. Du kan också kontakta deras kundtjänst på 0771-520 520.

En enkel minnesregel

Om du vill göra en snabb grundkalkyl kan du tänka så här:

1. hitta rätt varukod
2. kontrollera tullsatsen för rätt ursprungsland
3. räkna ut tullen på tullvärdet
4. lägg tullen ovanpå värdet
5. räkna momsen på summan

Det är den ordningen som gör att kalkylen håller bättre.

Därför är det smart att räkna innan du beställer

Det här låter kanske självklart, men många räknar först när varorna redan är på väg. Då är det för sent att:

• byta leverantör
• justera inköpsvolymen
• förhandla pris
• ändra marginal eller försäljningspris

I vårt exempel skiljer det 8 375 kr i tull och moms mellan Kina och Indien på en sändning med samma fakturavärde. För ett litet företag kan det vara skillnaden mellan en rimlig affär och en affär som blir onödigt pressad.

Och då har vi ändå använt ett ganska rent exempel utan extra avgifter eller specialregler. I verkligheten kan fler saker påverka slutnotan.

Slutsats

Landad kostnad är egentligen inte komplicerad matte. Det svåra är att börja med rätt uppgifter.

För termosflaskor med varukod 9617000000 gav vårt exempel:

• 6,7% tull från Kina
• 0% tull från Indien
• totalt 33 375 kr i tull och moms från Kina vid ett tullvärde på 100 000 kr
• totalt 25 000 kr i tull och moms från Indien vid samma värde

Så om du vill räkna rätt behöver du inte bara fråga vad varan kostar hos leverantören. Du behöver också fråga vilket ursprung den har, vilken varukod som faktiskt gäller och hur det slår på tull och moms tillsammans.

Vill du räkna ut din egen landade kostnad? Beskriv sändningen i Tullchat så får du tull, moms och punktskatter direkt, och kan jämföra ursprungsländer mot varandra.