Samma bestickset, väldigt olika tull: så mycket kan ursprungslandet ändra din kalkyl

Om du köper in bestickset från länder utanför EU är det lätt att stirra sig blind på inköpspriset. Men för just den här typen av vara kan ursprungslandet göra stor skillnad i vad du faktiskt betalar när varorna kommer till Sverige.

I den här artikeln tittar vi på en konkret vara: bestickset av rostfritt stål, med varukod 8215201000. Det är en bra produkt att jämföra mellan länder, eftersom själva varan kan vara nästan identisk medan tullbehandlingen ändå skiljer sig tydligt.

Varukoden vi utgår från

Den kod vi utgår från här är 8215201000, som avser:

• andra satser med olika artiklar
• av typen skedar, gafflar, slevar, smörknivar och liknande köks- och bordsartiklar
• av rostfritt stål

Det här är alltså en rimlig startpunkt för ett vanligt blandat bestickset i rostfritt stål, inte lösa enskilda delar. Om du vill förstå varför just set och material spelar roll kan du också läsa vår tidigare artikel om ett vanligt fel med bestickset i tullen.

Grundläget: 8,5% tull för många ursprung

För varukod 8215201000 är den vanliga tredjelandstullen 8,5%.

Det är alltså nivån du i praktiken möter om varan har ursprung i ett land utan tillämplig preferens för just den här koden.

I den data vi har kollat här ligger följande ursprung på 8,5% tull för den här varan:

• Kina
• Storbritannien
• Turkiet
• Vietnam
• Indien
• Bangladesh

Det betyder inte att alla länder alltid behandlas lika för alla varor. Tvärtom. Poängen här är att du måste kolla just din varukod mot just ditt ursprung. Annars är det lätt att anta att ett frihandelsavtal eller ett känt inköpsland automatiskt ger lägre tull, fast det inte gör det i praktiken för den vara du importerar.

Japan sticker ut: 0% tull

För samma varukod, 8215201000, har Japan 0% preferenstull i den aktuella kontrollen.

Det är en ganska stor skillnad mot 8,5%.

Om två leverantörer säljer ungefär samma typ av bestickset till liknande pris, kan japanskt ursprung alltså ge dig en helt annan landad kostnad än till exempel kinesiskt eller brittiskt ursprung.

Det här är också ett bra exempel på varför man inte bara ska fråga: “Vad är tullsatsen för bestickset?” Den riktiga frågan är oftare:

• vilken varukod gäller?
• vilket ursprung har varan?
• finns det en faktisk preferens för just den kombinationen?

Vi har skrivit mer om det tänket i vår artikel om när 0% tull faktiskt gäller.

Ukraina ger inte samma sak som Japan just nu

För Ukraina visar kontrollen en preferensnivå på 6,3% för den här varukoden i vårt räkneexempel.

Det är alltså lägre än 8,5%, men inte nere på 0% i det underlag vi har tittat på här. Det är viktigt eftersom många små importörer gärna tänker i svartvitt: antingen full tull eller ingen tull alls. I verkligheten finns ofta ett mellanläge.

För den som jämför leverantörer betyder det att ett ukrainskt ursprung fortfarande kan förbättra kalkylen jämfört med full tredjelandstull, men inte lika mycket som japanskt ursprung.

Ett konkret räkneexempel: 100 000 kr i varuvärde

Låt oss ta ett enkelt exempel med samma vara och samma tullvärde, men olika ursprung.

Vi räknar på:

• varukod 8215201000
• tullvärde 100 000 kr
• svensk importmoms 25%

Ursprung: Kina

För Kina visar beräkningen:

• tullsats: 8,5%
• tull: 8 500 kr
• momsunderlag: 108 500 kr
• importmoms: 27 125 kr
• summa tull och moms: 35 625 kr

Ursprung: Japan

För Japan visar beräkningen:

• tullsats: 0%
• tull: 0 kr
• momsunderlag: 100 000 kr
• importmoms: 25 000 kr
• summa tull och moms: 25 000 kr

Ursprung: Ukraina

För Ukraina visar beräkningen:

• tullsats: 6,3%
• tull: 6 300 kr
• momsunderlag: 106 300 kr
• importmoms: 26 575 kr
• summa tull och moms: 32 875 kr

Så stor blir skillnaden i kronor

Jämför vi samma sändning på 100 000 kr blir skillnaden tydlig:

• Kina: 35 625 kr i tull och moms
• Japan: 25 000 kr i tull och moms
• Ukraina: 32 875 kr i tull och moms

Skillnaden mellan Kina och Japan i det här exemplet är alltså 10 625 kr.

Det är mycket pengar för en vara som på pappret kan se nästan identisk ut.

Och det här är exakt varför små importörer tjänar på att göra tullkalkylen innan ordern låses. Annars jämför man kanske bara leverantörernas prislistor, fast den riktiga skillnaden ligger i tullbehandlingen.

Men vänta – betyder det att Japan alltid är bäst?

Inte nödvändigtvis. Lägre tull är bra, men det är inte hela affären.

Du behöver också väga in:

• inköpspris från leverantören
• fraktkostnad
• leveranstid
• minsta orderkvantitet
• dokumentation som styrker ursprunget
• risken att du inte faktiskt kan använda preferensen om underlaget är fel

Om en japansk leverantör är betydligt dyrare i inköp än en kinesisk kan tullfördelen ätas upp. Men poängen är att du i alla fall ska räkna på det, inte gissa.

Vanligt misstag: man blandar ihop avsändarland och ursprung

Det här är nog en av de vanligaste missarna när företag försöker jämföra tull mellan länder.

Varan kanske:

• skickas från Nederländerna
• köps av ett brittiskt bolag
• men har faktiskt ursprung i Kina

Då är det normalt inte brittiskt eller nederländskt ursprung som styr tullen, utan det verkliga ursprunget enligt tullreglerna. Om du missar den detaljen kan kalkylen bli fel direkt. Vi har gått igenom det mer i artikeln om skillnaden mellan “Made in”, avsändarland och ursprung.

Det finns också andra saker att kolla än bara tullsatsen

För den här varukoden syntes också restriktionsåtgärder kopplade till importkontroll för CITES i tullunderlaget. Det betyder inte att varje vanligt bestickset automatiskt blir ett problem, men det visar en viktig sak:

• en varukod handlar inte bara om procentsatsen
• det kan också finnas dokumentkrav eller andra åtgärder runt koden

Det är därför det ofta är klokt att kolla hela avgifts- och åtgärdsbilden i stället för att bara läsa av en enda rad med tull.

Så ska du tänka när du jämför leverantörer

Om du står mellan flera möjliga inköpsländer för samma produkt, gör jämförelsen i den här ordningen:

1. Säkra rätt varukod
2. Bekräfta varans ursprung
3. Kolla om ursprunget ger preferenstull eller inte
4. Räkna på tull och moms i kronor, inte bara procent
5. Ta med frakt och andra kostnader innan du väljer leverantör

Det låter kanske självklart, men många gör tvärtom: de väljer leverantör först och upptäcker tullskillnaden för sent.

Slutsatsen i det här exemplet

För bestickset av rostfritt stål under varukod 8215201000 visar jämförelsen att samma vara kan få tydligt olika kostnadsbild beroende på ursprung:

• 8,5% tull från flera vanliga inköpsländer som Kina, Storbritannien, Turkiet, Vietnam, Indien och Bangladesh
• 0% tull från Japan
• 6,3% tull från Ukraina i den kontroll vi gjort här

Det gör den här typen av vara till ett bra exempel på varför ursprungslandet inte är en detalj i marginalen. Det kan vara det som avgör om affären känns okej eller riktigt bra.

Vill du räkna ut din egen landade kostnad? Beskriv sändningen i Tullchat så får du tull, moms och punktskatter direkt, och kan jämföra ursprungsländer mot varandra.