Frihandelsavtal och ursprungsregler: så sänker du tullen på rätt sätt

Frihandelsavtal och ursprungsregler: så sänker du tullen på rätt sätt

Många svenska importföretag betalar onödigt hög tull bara för att de missar att använda frihandelsavtal rätt. Här går vi igenom hur ursprungsregler fungerar, vilka intyg som krävs och hur du undviker vanliga misstag.

Att EU har frihandelsavtal med länder som Sydkorea, Japan, Vietnam och Storbritannien låter ju bra på papperet. Men i praktiken är det många importörer som ändå betalar full tull – helt i onödan.

Det vanliga missförståndet är att varor automatiskt får lägre tull bara för att de kommer från ett land som EU har avtal med. Så funkar det inte. För att få preferenstull, alltså nedsatt eller 0% tull enligt ett frihandelsavtal, måste varan uppfylla avtalets ursprungsregler och du måste kunna styrka det med rätt underlag.

För små och medelstora företag kan det här göra stor skillnad. Det kan handla om några tusenlappar per sändning – eller betydligt mer över ett år.

Vad betyder ursprung egentligen?

När man pratar om tull finns det två olika saker som ofta blandas ihop:

  • Varans avsändningsland – landet varan skickas från
  • Varans ursprungsland – landet där varan enligt tullregler anses ha sitt ursprung

Det är alltså inte säkert att en vara som skickas från till exempel Storbritannien faktiskt har brittiskt ursprung enligt frihandelsavtalet. Den kan ha importerats dit från ett tredje land och sedan bara lagrats eller packats om.

Det är ursprunget som avgör om du kan få lägre tull enligt ett frihandelsavtal.

Vad är preferenstull?

Preferenstull är en lägre tullsats än den vanliga tredjelandstullen. I många av EU:s frihandelsavtal kan tullen bli:

  • 0%
  • reducerad tull
  • i vissa fall stegvis sänkt tull beroende på varuslag och tidpunkt

För att få den lägre tullsatsen krävs normalt att:

  • varan omfattas av ett frihandelsavtal
  • varan uppfyller ursprungsreglerna i avtalet
  • du har rätt ursprungsbevis
  • uppgifterna anges korrekt i importdeklarationen

Om något av detta saknas blir det ofta vanlig tull i stället.

Vilka avtal är vanligast för svenska importörer?

För svenska företag är några av de vanligaste avtalen:

  • EU–Storbritannien
  • EU–Japan
  • EU–Sydkorea
  • EU–Vietnam

De fungerar inte exakt likadant. Samma typ av vara kan ha olika ursprungsregler beroende på vilket avtal som används. Därför går det inte att tänka att “frihandel är frihandel” och använda samma rutin överallt.

Hur avgör man om en vara kvalificerar för preferenstull?

Här är den enkla versionen: du behöver först veta vad varan är, sedan vilket avtal som gäller, och därefter vilka ursprungsregler som gäller just för den varukoden.

I praktiken brukar det här vara stegen:

  1. Fastställ rätt HS- eller TARIC-kod
    Ursprungsreglerna är kopplade till varukoden. Är koden fel, kan hela bedömningen bli fel. Vi har skrivit mer om det i en artikel om varför fel HS-nummer kan bli en dyr läxa för importörer.

  2. Kontrollera att det finns ett frihandelsavtal mellan EU och exportlandet

  3. Läs produktens ursprungsregel i avtalet
    Regeln kan till exempel säga att varan måste vara:

    • helt framställd i landet
    • tillräckligt bearbetad där
    • tillverkad med högst en viss andel icke-ursprungsmaterial
    • klassificerad om till en annan tullposition efter bearbetning
  4. Säkerställ att leverantören verkligen kan styrka ursprunget

  5. Se till att rätt ursprungsbevis finns med eller kan visas upp

  6. Ange preferens korrekt i tulldeklarationen

Vanliga typer av ursprungsbevis

Det finns flera sätt att styrka preferensursprung. Vilket som gäller beror på avtalet.

EUR.1

EUR.1 är ett klassiskt varucertifikat som används i vissa frihandelsavtal. Det utfärdas normalt i exportlandet och följer med som bevis på att varorna uppfyller ursprungsreglerna.

Det här intyget används inte i alla moderna avtal, men förekommer fortfarande i flera sammanhang.

Bra att veta:

  • det måste vara korrekt utfärdat
  • uppgifterna måste stämma med faktura och sändning
  • ett felaktigt eller ofullständigt EUR.1 kan göra att preferenstull nekas

REX

REX står för Registered Exporter System. I vissa avtal och preferenssystem får exportören registrera sig och sedan lämna en ursprungsförsäkran på fakturan eller annan handelshandling.

Då är det alltså inte ett separat certifikat som EUR.1, utan en formulering som exportören skriver, ofta tillsammans med sitt REX-nummer.

Ursprungsdeklaration eller ursprungsförsäkran på faktura

I flera av EU:s modernare avtal används en text på fakturan eller annan kommersiell handling i stället för ett separat certifikat. Ofta kallas det ursprungsdeklaration, ursprungsförsäkran eller statement on origin.

Det är vanligt i avtal som EU har med exempelvis:

  • Japan
  • Storbritannien
  • i vissa fall andra avtalsländer beroende på upplägg

Det viktiga är att texten är rätt formulerad och att exportören har rätt att lämna den enligt avtalet.

Exempel: så mycket kan du spara

Låt oss ta några förenklade exempel.

Exempel 1: kläder från Vietnam

Ett svenskt företag importerar kläder med ett tullvärde på 300 000 kr. Den vanliga tullen är 12%.

  • Utan preferens: 36 000 kr i tull
  • Med 0% enligt frihandelsavtal: 0 kr i tull
  • Besparing: 36 000 kr

Här räcker det alltså med att ursprunget inte är korrekt styrkt för att hela den besparingen ska försvinna.

Exempel 2: industrikomponenter från Japan

Tullvärde: 180 000 kr
Vanlig tull: 4,2%

  • Utan preferens: 7 560 kr
  • Med preferenstull 0%: 0 kr
  • Besparing: 7 560 kr

Det kanske inte låter enormt i en enskild sändning, men om du gör två importer i månaden blir det över 180 000 kr per år.

Exempel 3: köksutrustning från Storbritannien

Tullvärde: 95 000 kr
Vanlig tull: 2,7%

  • Utan preferens: 2 565 kr
  • Med preferenstull 0%: 0 kr
  • Besparing: 2 565 kr

Mindre belopp per sändning, absolut. Men för företag med återkommande import blir det ändå pengar som påverkar marginalen.

Vanliga misstag som gör att företag missar tullförmånen

Det här är några av de vanligaste felen vi ser att importörer gör.

1. Man tror att avsändningsland räcker

Varan skickas från Japan, UK eller Sydkorea – och då antar man att den automatiskt omfattas av avtalet. Men om varan inte har rätt preferensursprung hjälper det inte att den skickas därifrån.

2. Man begär aldrig ursprungsintyg från leverantören

Det här är kanske det vanligaste misstaget av alla. Varorna kommer fram, deklarationen måste in, och ingen har bett leverantören om EUR.1 eller ursprungsförsäkran i tid.

Resultatet blir ofta att man deklarerar utan preferens och betalar full tull.

3. Man har ett intyg – men inte rätt intyg

Ett allmänt ursprungsintyg från handelskammare är inte samma sak som ett preferensbevis enligt frihandelsavtal. Många blandar ihop dessa dokument.

Ett dokument som bara säger var varan kommer från räcker inte alltid för att få preferenstull.

4. Texten på fakturan är fel

Om avtalet kräver en särskild formulering och exportören skriver något ungefärligt eller ofullständigt kan preferensen underkännas.

5. Leverantören har inte koll på sina egna ursprungsregler

Det är ganska vanligt, särskilt när varor innehåller material från flera länder. Leverantören kanske säger att varan är “made in” ett visst land, men det betyder inte automatiskt att den har preferensursprung enligt avtalet.

6. Fel varukod används

Om du klassificerar varan fel kan du dels få fel tullsats, dels använda fel ursprungsregel. Det kan i värsta fall leda till att du begär en tullförmån du inte har rätt till.

7. Man missar att spara underlagen

Om Tullverket frågar i efterhand behöver du kunna visa varför du begärde preferenstull. Har du inte sparat intyg, fakturor och leverantörsunderlag kan det bli svårt. Läs gärna också vår artikel om vad som händer när deklarationen inte stämmer.

Hur vet man om leverantörens uppgifter går att lita på?

Du behöver inte göra en full tullrevision av varje leverantör, men du bör ha en rimlig kontrollnivå. Några bra frågor att ställa är:

  • Är varan helt tillverkad i avtalslandet eller innehåller den material från andra länder?
  • Vilken ursprungsregel i avtalet stödjer ni er på?
  • Kan ni lämna korrekt ursprungsförsäkran eller EUR.1?
  • Är ni registrerade där det krävs, till exempel i REX?
  • Har ni underlag som visar att regeln verkligen är uppfylld?

Om leverantören blir osäker redan här är det en signal att du inte ska ta preferensen för given.

Så kan du jobba mer praktiskt med frihandelsavtal

Det här behöver inte bli ett stort projekt. Ofta räcker det med bättre rutiner.

Inför en enkel checklista före varje import

Innan varan skickas, kontrollera:

  • rätt varukod
  • rätt ursprungsland enligt avtalet
  • om frihandelsavtal finns
  • vilket ursprungsbevis som krävs
  • att leverantören skickar rätt dokument i tid
  • att dokumentet matchar faktura och sändning

Be om dokument innan varan går iväg

Vänta inte tills godset står och ska deklareras. Be om ursprungsbevis redan när ordern bekräftas eller innan leverans.

Spara allt i samma mapp eller system

Spara:

  • faktura
  • fraktdokument
  • ursprungsintyg eller ursprungsförsäkran
  • leverantörens bekräftelser
  • egen notering om varför preferens begärts

Det gör livet mycket enklare om du behöver förklara deklarationen senare.

Kontrollera deklarationen innan den skickas in

Det räcker inte att ha ett intyg i inkorgen. Preferensen måste också anges rätt i själva deklarationen, tillsammans med rätt varukod och övriga uppgifter. Om du vill se hur du kan skapa en förifylld deklaration från faktura finns en steg-för-steg-guide för importdeklaration.

När är det värt att vara extra noggrann?

Det korta svaret är: nästan alltid. Men särskilt när:

  • tullsatsen är hög, till exempel textil eller vissa konsumentvaror
  • importvärdena är stora
  • du importerar ofta från samma leverantör
  • varorna har komplex tillverkning med material från flera länder
  • du importerar från länder där frihandelsavtal ofta kan ge 0% tull

I de lägena kan ett missat intyg bli en onödig kostnad månad efter månad.

Hur Tullklar kan hjälpa till i praktiken

Själva ursprungsbeviset måste förstås fortfarande komma från exportören när avtalet kräver det. Men det finns mycket runt deklarationen som går att göra enklare.

Med Tullklar kan du ladda upp en faktura och få ett förifyllt tulldeklarationsformulär på några minuter. Systemet hjälper också till med sådant som ofta hänger ihop med preferensbedömningen, till exempel:

  • förslag på rätt HS/TARIC-kod
  • kontroll av tullåtgärder
  • beräkning av tull och moms
  • tydlig revisionskedja som visar hur uppgifterna har fyllts i

Om du vill testa att skapa en deklaration direkt kan du ladda upp din faktura här.

Sammanfattning: så missar du inte tullförmånen

Om du vill utnyttja frihandelsavtal korrekt, fokusera på de här punkterna:

  • utgå från rätt varukod
  • kontrollera om varan verkligen uppfyller ursprungsregeln i avtalet
  • begär rätt ursprungsbevis från leverantören i förväg
  • blanda inte ihop vanliga ursprungsintyg med preferensbevis
  • spara dokumentationen
  • ange preferensen korrekt i deklarationen

Känner du dig osäker på hur reglerna ska tolkas i ett specifikt fall kan du också läsa Tullverkets egen guide till importdeklarationer eller ringa deras kundtjänst på 0771-520 520.

Poängen är enkel: frihandelsavtal kan spara mycket pengar, men bara om du använder dem på rätt sätt. Och i många fall handlar det inte om avancerad tulljuridik, utan om att ha koll på några avgörande detaljer innan varan kommer fram.

Dùng thử Tullklar

Sẵn sàng đơn giản hóa tờ khai nhập khẩu?

Tải hóa đơn lên và để Tullklar điền tờ khai hải quan cho bạn — nhanh chóng, chính xác và không rắc rối.

Tạo tờ khai