HS-nummer, KN-nummer och TARIC-kod: vad är skillnaden och varför spelar sista siffrorna så stor roll?

Att hitta en varukod kan kännas som en enkel ruta att bocka av. Men här går många fel redan från början: man hittar ett HS-nummer på 6 siffror, tycker att det verkar rimligt och utgår från att det räcker.

Det gör det sällan.

För svenska importörer är det viktigt att förstå skillnaden mellan HS-nummer, KN-nummer och TARIC-koder. De hänger ihop, men de används på olika nivåer och säger olika mycket om varan. Och det är ofta först på 10-siffrig TARIC-nivå som du ser vad som faktiskt gäller för importen: tullsats, eventuella tullkvoter, antidumpning, licenskrav, förbud, jordbrukstullar, EPS-regler och andra åtgärder.

Om du vill förstå varför en vara blir dyrare än väntat, eller varför två nästan identiska produkter behandlas olika i tullen, är det här en bra plats att börja.

Kort version: så hänger koderna ihop

Du kan tänka så här:

• HS-nummer = internationell grundnivå, 6 siffror
• KN-nummer = EU:s vidare uppdelning av HS-numret, 8 siffror
• TARIC-kod = ännu mer detaljerad EU-nivå för tullåtgärder, 10 siffror

De första 6 siffrorna är alltså samma internationellt i länder som använder HS-systemet. Sedan bygger EU vidare med fler siffror för att särskilja varor mer exakt.

Ett förenklat exempel:

• HS: 1806.32
• KN: 1806.32.10
• TARIC: 1806.32.10 90

Varje extra nivå kan ändra vad som gäller.

Vad är ett HS-nummer?

HS står för Harmonized System. Det är ett internationellt system för varuklassificering som används globalt. HS-numret har 6 siffror och fungerar som en gemensam grund för att beskriva vilken typ av vara det handlar om.

Det här är bra för att:

• länder ska prata ungefär samma klassificeringsspråk
• statistik och handel ska bli jämförbar
• varor ska kunna delas in på ett enhetligt sätt

Men HS-numret är ganska grovt. Det säger ofta vilken huvudtyp av vara du har, men inte alltid tillräckligt mycket för att fastställa exakt tullbehandling i EU.

Det är därför ett korrekt HS-nummer är nödvändigt men ofta inte tillräckligt.

Vi har skrivit mer om varför klassificering så ofta blir fel i en tidigare artikel om varför fel HS-nummer kan bli en dyr läxa för importörer.

Vad är ett KN-nummer?

KN står för Kombinerade nomenklaturen. Det är EU:s egen vidare uppdelning av HS-systemet och består av 8 siffror.

Här börjar EU särskilja varor mer detaljerat än den internationella 6-siffriga nivån. Det kan handla om:

• material
• användningsområde
• bearbetningsgrad
• tekniska egenskaper
• sammansättning

KN-numret används bland annat för:

• EU:s tulltaxa
• handelsstatistik
• import- och exportklassificering inom EU

Det är alltså på KN-nivå som du ofta får en bättre träff på vad varan faktiskt är i EU-sammanhang.

Vad är en TARIC-kod?

TARIC är EU:s integrerade tulltaxa. TARIC-koden består normalt av 10 siffror och bygger vidare på KN-numret.

Det är här det blir riktigt viktigt för importören, eftersom TARIC-nivån används för att koppla varan till konkreta åtgärder, till exempel:

• exakt tullsats
• tullkvoter
• antidumpningstullar
• utjämningstullar
• importrestriktioner
• licenskrav
• jordbrukskomponenter
• särskilda tilläggstullar
• fotnoter och villkor som styr hur koden får användas

Det betyder i praktiken att två varor kan dela samma 6-siffriga HS-nummer men ändå få helt olika tullbehandling när man kommer ner på TARIC-nivå.

Varför räcker det inte med rätt HS-nummer?

För att HS-numret inte fångar hela regelverket.

Det som ofta avgör den faktiska kostnaden och om varan ens får deklareras på ett visst sätt ligger längre ner i strukturen. På TARIC-nivå finns sådant som inte syns om du bara stannar vid 6 siffror:

• åtgärder: till exempel antidumpning, särskilda tullar eller krav på dokument
• tilläggskoder: används för att identifiera rätt tullbehandling i särskilda situationer
• fotnoter: förklarar begränsningar, undantag eller när en viss kod får användas
• ursprungsberoende regler: samma vara kan få olika tull beroende på ursprungsland
• kvoter: en lägre tull kan finnas, men bara så länge kvoten inte är slut

Det här är en vanlig anledning till att en importör räknar fel på total kostnad. Man hittar ett HS-nummer, ser en tullsats och tror att det är klart. Sedan visar det sig att varan omfattas av en extra åtgärd, en tilläggskod eller ett villkor som låg på TARIC-nivå hela tiden.

Exempel 1: samma HS-nummer men olika TARIC-kod för livsmedel

Ta bearbetade livsmedel som kan omfattas av jordbrukskomponenter enligt Meursing-systemet.

Två produkter kan i praktiken hamna under samma övergripande HS-nummer, till exempel inom en grupp för bearbetade livsmedel, men få olika behandling beroende på exakt sammansättning och vidare klassificering på KN- och TARIC-nivå.

Det kan räcka att innehållet skiljer sig i:

• sockerhalt
• stärkelsehalt
• mjölkfett
• mjölkprotein

för att rätt tilläggskod ska bli en annan, och därmed också jordbrukstullen.

Det betyder att två kakprodukter som ser väldigt lika ut i butikshyllan kan få olika tullkostnad vid import.

Det här är precis varför det inte räcker att säga: “de är båda kakor, de har samma HS-nummer”. På deklarationsnivå behöver du ibland komma fram till rätt kombination av:

• grundklassificering
• TARIC-underindelning
• eventuell Meursing-tilläggskod

Om du importerar den typen av varor kan du läsa mer i vår artikel om Meursing-tabellen och jordbrukstull på bearbetade livsmedel.

Exempel 2: samma HS-nummer men olika behandling på grund av antidumpning

Ett annat tydligt exempel är varor som omfattas av antidumpningstullar.

Säg att två importörer tar in samma typ av vara under samma HS-nummer och samma KN-nummer. På ytan ser det identiskt ut. Men på TARIC-nivå kan det finnas särskilda åtgärder beroende på:

• ursprungsland
• exportör
• tillverkare
• om företaget har en särskild tillverkar- eller producentkod

Då kan resultatet bli att:

• vara A får en företagsspecifik antidumpningssats
• vara B får den generella, ofta mycket högre, antidumpningstullen

Det här är ett klassiskt fall där två varor med samma 6 siffror inte alls kostar lika mycket att importera.

Vi har gått igenom det mer i detalj i artikeln om antidumpningstullar och hur de påverkar svenska importföretag.

Exempel 3: samma HS-nummer men olika tull på grund av tullkvot

Två varor kan också ha samma HS-nummer och samma grundtullsats, men behandlas olika eftersom bara den ena deklarationen får plats inom en aktiv tullkvot.

Det kan bero på:

• att en viss TARIC-kod omfattas av kvoten men en närliggande kod inte gör det
• att kvoten gäller bara för vissa ursprungsländer
• att kvoten redan är fylld när deklarationen lämnas in

Då kan en importör få reducerad tull eller 0% tull, medan en annan får full tullsats för en väldigt lik vara.

Det är därför tajming och exakt kod spelar så stor roll. Vi har skrivit mer om det i artikeln om tullkvoter och varför tajmingen kan avgöra ditt importpris.

Exempel 4: frukt och grönsaker där extra tull kan slå till

För vissa frukter, grönsaker och andra känsliga varor gäller ingångsprissystemet, EPS. Även här räcker det inte att bara hitta rätt huvudgrupp på HS-nivå.

På rätt TARIC-nivå kan det finnas regler som gör att importen får:

• vanlig tull
• extra tilläggstull om ingångspriset understiger tröskelvärdet
• särskilda villkor beroende på säsong, varuslag eller enhet

Två produkter inom samma breda HS-grupp kan alltså behandlas olika beroende på mer exakt kod och de villkor som är kopplade till den.

Mer om detta finns i vår guide om ingångsprissystemet (EPS).

Vad menas med tilläggskoder?

Tilläggskoder är extra koder som används tillsammans med varukoden när vanliga 10 siffror inte räcker för att beskriva vilken tullåtgärd som ska gälla.

De används bland annat för att peka ut:

• särskild producent eller exportör vid antidumpning
• jordbrukskomponenter och Meursing-beräkning
• särskilda tullåtgärder eller undantag
• vissa preferens- eller kvotsituationer

Det här är ofta en blind fläck för mindre importörer. Man hittar rätt huvudkod men missar att deklarationen också kräver en tilläggskod för att tullsatsen ska bli rätt.

Vad betyder åtgärder och fotnoter i TARIC?

När du söker i TARIC stöter du ofta på något som ser enkelt ut först, men som visar sig ha flera lager.

Åtgärder är de regler som faktiskt kopplas till varukoden. Det kan vara tull, kvot, importlicens, antidumpning eller annat.

Fotnoter förklarar ofta detaljer som:

• när en viss åtgärd gäller
• vilka undantag som finns
• om särskilda dokument krävs
• om en viss formulering eller definition måste vara uppfylld

Det är lätt att hoppa över fotnoterna, men det är där många avgörande detaljer gömmer sig.

Så slår du upp koder i EU:s TARIC-databas

Om du vill kontrollera en vara själv kan du börja i EU:s TARIC-databas. Där kan du normalt söka på:

• varukod
• varubeskrivning
• ursprungsland
• datum

Poängen är att du inte bara tittar på kodtexten, utan också på vilka åtgärder som visas för just den koden.

När du söker, kontrollera särskilt:

• att du är nere på rätt 10-siffrig nivå
• om det finns aktiva åtgärder
• om åtgärderna beror på ursprungsland
• om det finns fotnoter
• om tilläggskod krävs
• om det finns kvoter kopplade till koden

Det är också klokt att kontrollera vilket datum du söker på, eftersom tullåtgärder kan ändras över tid.

Så använder du Tullverkets referensdata

Utöver EU:s TARIC-databas kan du använda Tullverkets referensdata för att kontrollera svensk tillämpning och relevanta uppgifter för deklarationen.

Tullverkets information är särskilt bra när du vill:

• förstå hur uppgifter ska anges i deklarationen
• kontrollera kodlistor och nationella uppgifter
• jämföra mot svenska deklarationskrav
• läsa vägledningar som är mer anpassade för svenska importörer

Tullverket har också en guide till importdeklarationer här:

• Tullverkets guide till importdeklarationer

Om du kör fast kan du även kontakta Tullverkets kundtjänst på 0771-520 520.

Vanliga misstag när importörer jobbar med varukoder

Här är några vanliga fällor:

• man nöjer sig med ett 6-siffrigt HS-nummer från leverantören
• man utgår från gamla koder från tidigare import
• man missar att ursprungsland påverkar åtgärderna
• man läser tullsatsen men inte fotnoterna
• man missar att en tilläggskod krävs
• man antar att liknande produkter alltid får samma tullbehandling

Det här hänger nära ihop med flera andra vanliga deklarationsfel. Vi har samlat fler exempel i artikeln om 5 vanliga misstag vid tulldeklaration.

Så kan du jobba mer praktiskt med klassificering

Om du importerar regelbundet är ett bra arbetssätt att alltid kontrollera:

1. Vad varan faktiskt är, inte bara vad leverantören kallar den
2. Vilket 6-siffrigt HS-nummer som verkar passa
3. Vilket 8-siffrigt KN-nummer som bäst beskriver varan i EU
4. Vilken 10-siffrig TARIC-kod som gäller för just den importen
5. Om det finns åtgärder, fotnoter, kvoter eller tilläggskoder
6. Om ursprungsland eller tillverkare påverkar tullbehandlingen

Om du vill göra deklarationen digitalt från fakturan finns en steg-för-steg-guide här: så skapar du en förifylld tulldeklaration från en faktura.

Därför sparar rätt kod mer än bara tid

Rätt varukod handlar inte bara om ordning och reda. Den påverkar direkt:

• hur mycket tull du betalar
• om du får tillgång till en kvot
• om extra tullar slår till
• om deklarationen riskerar att stoppas eller ifrågasättas
• om du kan visa i efterhand varför du valde en viss kod

Det är också därför digitala verktyg blir mer användbara ju mer detaljerad tullhanteringen är. I Tullklar kan du till exempel ladda upp en faktura och få ett förifyllt underlag där systemet föreslår lämplig HS/TARIC-varukod, kontrollerar öppna kvoter och aktiva åtgärder samt räknar ut tull och moms. För varor med mer specialregler, som Meursing, EPS eller företagsspecifik antidumpning, kan det spara mycket manuell kontroll.

Vill du testa med en riktig faktura kan du ladda upp underlaget och skapa en ny deklaration här.

Sammanfattning

HS-numret är starten, inte målet.

• HS-nummer på 6 siffror ger den internationella grundklassificeringen
• KN-nummer på 8 siffror ger EU:s mer detaljerade uppdelning
• TARIC-kod på 10 siffror visar ofta den verkliga tullbehandlingen i EU

Och det är först när du tittar på TARIC-nivå som du ser hela bilden: tullsats, kvoter, restriktioner, antidumpning, tilläggskoder och fotnoter.

Så om du i dag bara sparar ett HS-nummer i ditt artikelregister är det värt att ta ett steg till. För i många fall är det just de sista siffrorna som avgör om importen blir smidig och rätt prissatt, eller dyr och onödigt krånglig.