Tullklar – Importera livsmedel och drycker till Sverige från tredjeland

Om du driver restaurang, importbolag, deli, grossist eller e-handel med mat och dryck har du säkert redan märkt att livsmedel inte fungerar som många andra varor vid import. Här räcker det inte att bara få fram en faktura och en fraktsedel.

För livsmedel och drycker från länder utanför EU behöver du ofta hantera flera regelspår samtidigt:

tull och moms
eventuell jordbrukstull
krav från Livsmedelsverket
gränskontroll via BCP
föranmälan i TRACES
hälsocertifikat eller andra intyg
rätt märkning innan varan säljs vidare i Sverige

Det låter mycket, och det är det också. Men om du delar upp processen i rätt steg blir det betydligt mer hanterbart.

Vad menas med tredjeland?

Med tredjeland menas länder utanför EU. Importerar du exempelvis från Storbritannien, USA, Turkiet, Thailand, Kina eller Brasilien räknas det som import från tredjeland.

Det innebär i praktiken att du inte bara behöver göra en importdeklaration. För många livsmedel finns dessutom särskilda regler om kontroll, intyg och införselvillkor.

Tullavgifter på livsmedel och drycker – varför det sällan är "bara en tullsats"

En vanlig miss är att tro att livsmedel har en enkel procentsats i tull, ungefär som många industrivaror. Så är det ofta inte.

För mat och dryck kan tullkostnaden bero på flera saker samtidigt:

vilken exakt varukod varan har
varans sammansättning
ursprungsland
om det finns frihandelsavtal
om varan omfattas av jordbrukstull
om det finns tullkvoter
om varan ligger i ett system med särskilda tilläggsavgifter

Det betyder att två produkter som ser ganska lika ut kommersiellt kan få helt olika tullbehandling.

Exempel:

en enkel olivolja och en smaksatt beredning kan hamna i olika klassificeringar
naturell yoghurt och en sötad mejeriprodukt kan få olika tullupplägg
choklad, kex, såser och dessertprodukter kan påverkas av jordbrukstullar beroende på innehåll
vin, öl och sprit har inte bara tullfrågor utan också andra avgifter och regler att ta hänsyn till

Om du vill förstå varför just de sista siffrorna i varukoden spelar så stor roll har vi skrivit mer om det i en tidigare guide om HS-nummer, KN-nummer och TARIC-kod.

Jordbrukstullar – extra viktigt för bearbetade livsmedel

För många livsmedel räcker det inte att titta på en vanlig tullsats. Bearbetade jordbruksvaror kan omfattas av särskilda jordbrukstullar, ofta kopplade till innehållet i produkten.

Det gäller till exempel ofta produkter som innehåller olika kombinationer av:

socker
stärkelse
mjölkfett
mjölkprotein

Det här är en klassisk fälla för importörer av exempelvis:

kakor och kex
chokladprodukter
glass
desserter
såser
färdiga blandningar
vissa dryckesberedningar

Då kan du behöva räkna fram rätt tilläggskod och jordbrukstull utifrån produktens sammansättning. Om du missar det kan deklarationen bli fel även om själva huvudvarukoden ser rimlig ut.

Vi har gått igenom detta mer i detalj i vår artikel om Meursing-tabellen och jordbrukstull på bearbetade livsmedel.

Frihandelsavtal kan sänka tullen – men bara om underlaget håller

Vissa livsmedel och drycker kan få lägre tull eller 0% tull om de uppfyller reglerna i ett frihandelsavtal. Men här räcker det inte att varan skickas från ett visst land. Du måste kunna visa rätt ursprung enligt avtalet, med rätt dokumentation.

Det är många som blandar ihop:

avsändningsland
tillverkningsland
förmånsursprung

För livsmedel kan det vara extra känsligt eftersom råvaror och bearbetning ofta kommer från flera olika länder. Om ursprungsintyget inte håller kan du förlora tullförmånen och få betala full tull i stället.

Läs gärna också vår guide om ursprungsintyg vid import och artikeln om frihandelsavtal och ursprungsregler.

Livsmedelsverkets krav – import är inte bara en tullfråga

När du importerar livsmedel till Sverige är Tullverket bara en del av bilden. Många produkter omfattas också av regler som Livsmedelsverket ansvarar för eller samordnar.

Det kan bland annat handla om:

registrering av din verksamhet som livsmedelsföretag
spårbarhet
livsmedelssäkerhet
krav på certifikat
särskilda importvillkor för animaliska produkter eller riskvaror
kontroll av märkning och information till konsument

Om du driver restaurang och tar in mat eller dryck direkt från tredjeland är du alltså inte bara köpare av varan. Du blir också ansvarig aktör för att produkten uppfyller reglerna när den släpps ut på den svenska marknaden eller används i verksamheten.

Det här missas ibland av restauranger som börjar med direktimport av exempelvis ost, köttprodukter, skaldjur, kryddblandningar, konserver, te, vin eller specialingredienser.

Gränskontroll vid BCP – när varorna måste kontrolleras vid införseln

Vissa livsmedel får inte bara passera in som en vanlig sändning. De måste komma in via en godkänd gränskontrollstation, ofta kallad BCP, alltså Border Control Post.

Det gäller särskilt varor där myndigheterna vill kunna kontrollera:

livsmedelssäkerhet
djurhälsa
växthälsa
att rätt certifikat finns
att sändningen stämmer mot dokumenten

Typiska exempel där gränskontroll ofta blir aktuellt är:

kött och köttprodukter
mejerivaror
fisk och skaldjur
vissa äggprodukter
animaliska biprodukter
vissa sammansatta produkter
vissa växtprodukter eller högriskvaror

Om varan omfattas av BCP-krav behöver du planera logistiken redan innan den skickas. Det räcker inte att boka valfri hamn eller flygplats. Sändningen måste gå via rätt införselpunkt och ofta föranmälas i tid.

Om du bokar in transporten fel kan det bli förseningar, extra lagringskostnader eller i värsta fall att varan inte får tas in alls.

TRACES – systemet du ofta måste använda före ankomst

TRACES är EU:s digitala system för att hantera och följa vissa sändningar med bland annat livsmedel, djur och produkter som omfattas av gränskontroll.

För dig som importör betyder det i praktiken att du i vissa fall måste:

registrera eller hantera sändningen i TRACES
lämna föranmälan före varans ankomst
koppla sändningen till rätt certifikat och dokument
säkerställa att uppgifterna matchar faktura, transporthandlingar och innehåll

Om något inte stämmer mellan TRACES, certifikatet och importdeklarationen kan sändningen fastna även om varan i sig är korrekt.

Det här är en vanlig källa till problem när man importerar:

kylda produkter med kort hållbarhet
animaliska livsmedel
varor med flera artikelrader i samma sändning
blandade containrar där olika produkter har olika regelstatus

Hälsocertifikat – ofta avgörande för animaliska varor

Många livsmedel från tredjeland kräver hälsocertifikat eller liknande officiella dokument från exportlandet. Det gäller särskilt animaliska produkter och vissa andra känsliga varor.

Ett hälsocertifikat är inte bara en formalitet. Det är ofta ett grundkrav för att varan ens ska kunna passera gränskontrollen.

Du behöver bland annat kontrollera att:

rätt certifikat används för just produkttypen
certifikatet är utfärdat av behörig myndighet
uppgifterna stämmer med sändningen
mängd, vikt, ursprung och produktbeskrivning matchar övriga dokument
certifikatet finns klart i rätt tid före ankomst

Om certifikatet är fel, ofullständigt eller gäller fel varutyp hjälper det inte att leverantören säger att "det brukar fungera". Då kan sändningen stoppas.

Märkningskrav – viktigt innan du säljer vidare eller använder varorna

En annan vanlig miss är att importören fokuserar på att få in varan, men glömmer att den också måste vara korrekt märkt för att få säljas vidare i Sverige.

Beroende på produkttyp kan märkningen behöva omfatta exempelvis:

livsmedlets namn
ingrediensförteckning
allergener
nettokvantitet
bäst före-dag eller sista förbrukningsdag
förvaringsanvisning
ursprungsuppgifter när det krävs
kontaktuppgifter till ansvarig livsmedelsföretagare inom EU
alkoholhalt för vissa drycker
språkkrav, normalt svenska för konsumentinformation på den svenska marknaden

För restauranger som importerar för eget bruk ser läget ibland lite annorlunda ut än för detaljhandel, men du behöver fortfarande säkerställa att informationen är tillräcklig och korrekt för hur produkten ska användas och hanteras i verksamheten.

Ska du sälja vidare till butik, grossist eller direkt till konsument behöver du vara extra noggrann.

Drycker kräver ofta extra planering

Vid import av drycker behöver du inte bara tänka på livsmedelsregler utan ofta också på andra praktiska och skattemässiga frågor.

Det gäller särskilt för:

vin
öl
sprit
likörer
fermenterade drycker
alkoholfria drycker med särskild sammansättning

Här behöver du ofta se över:

korrekt varukod
om produkten omfattas av jordbrukstull eller annan särskild tullbehandling
märkning
ingrediensuppgifter
eventuella intyg
hantering av punktskatter där det är relevant

Många företag tittar bara på inköpspriset per flaska eller burk och missar att den verkliga kostnaden påverkas av flera lager av regler och avgifter.

Vanliga misstag när matimport fastnar

Här är några fel som ofta ställer till det för svenska matimportörer och restauranger:

man utgår från leverantörens produktnamn i stället för korrekt varukod
man kontrollerar inte om produkten omfattas av jordbrukstull
man tror att alla livsmedel kan tas in via vilken gränspunkt som helst
man missar föranmälan i TRACES
hälsocertifikatet är fel eller inte klart i tid
märkningen är inte anpassad för den svenska marknaden
man blandar ihop ursprungsland med avsändningsland
man räknar inte på hela kostnaden, inklusive kontrollavgifter, lager och förseningar

Vi har också skrivit om dolda kostnader vid import och vanliga misstag vid tulldeklaration om du vill undvika de vanligaste fällorna.

Så kan du jobba mer strukturerat inför en importsändning

Om du importerar livsmedel och drycker regelbundet är det smart att ha en enkel checklista innan du bokar hem varan:

Fastställ korrekt varukod.
Kontrollera tull, eventuell jordbrukstull och om frihandelsavtal kan användas.
Ta reda på om varan omfattas av BCP eller andra införselkrav.
Kontrollera om TRACES-föranmälan krävs.
Säkerställ att rätt hälsocertifikat eller andra dokument finns.
Stäm av märkning och svensk konsumentinformation.
Räkna på hela kostnaden, inte bara inköpspris och frakt.
Se till att importdeklarationen bygger på samma uppgifter som certifikat och fraktdokument.

Så gör du själva deklarationen smidigare

När underlagen väl är på plats är nästa steg att få in allt rätt i importdeklarationen. Där blir livsmedel ofta mer tidskrävande än andra varor eftersom flera uppgifter måste hänga ihop exakt.

Med den här steg-för-steg-guiden för förifylld tulldeklaration kan du se hur processen fungerar i praktiken.

Om du redan har fakturan redo kan du ladda upp den direkt och skapa en ny deklaration här. Tjänsten läser av fakturan, förifyller formuläret och hjälper dig att få struktur på varukoder, avgifter och underlag. För bearbetade livsmedel kan systemet också hantera Meursings jordbrukstullar utifrån produktens sammansättning, vilket sparar mycket manuellt arbete.

När du är osäker

Om du är osäker på vad som gäller för en viss livsmedelsprodukt är det klokt att kontrollera både tullsidan och livsmedelssidan innan varan skickas.

För själva importdeklarationen och tullhanteringen kan du läsa Tullverkets guide här:

Tullverkets guide till importdeklarationer
Tullverkets kundtjänst: 0771-520 520

Det är nästan alltid billigare att reda ut oklarheterna i förväg än när en kylsändning redan står vid gränsen.

Sammanfattning

Import av livsmedel och drycker från tredjeland är fullt möjligt, men det kräver mer förarbete än många tror. Förutom tull och moms behöver du ofta också ha koll på jordbrukstullar, Livsmedelsverkets regler, gränskontroll vid BCP, TRACES, märkning och hälsocertifikat.

För svenska matimportörer och restauranger är den viktigaste lärdomen ofta denna: se inte importen som en enda administrativ punkt, utan som ett flöde där klassificering, dokument, kontroll och märkning måste stämma hela vägen. När de delarna sitter blir importen både snabbare, tryggare och lättare att räkna hem.

Importera livsmedel och drycker till Sverige från tredjeland – det här behöver du ha koll på