Så påverkar Incoterms tullvärdet vid import till Sverige

När du importerar varor till Sverige från ett land utanför EU är tullvärdet en av de viktigaste siffrorna i hela deklarationen. Det är nämligen ofta tullvärdet som ligger till grund för både tullavgiften och, indirekt, momsen.

Här blir många lurade av Incoterms. Det är lätt att tänka att leveransvillkoret på fakturan automatiskt är samma sak som rätt tullvärde. Men så enkelt är det inte. Incoterms berättar främst vem som står för vilka kostnader och risker mellan säljare och köpare. För att räkna rätt tullvärde måste du sedan plocka isär kostnaderna och se vad som ska ingå fram till EU:s gräns.

I den här artikeln går vi igenom hur det funkar i praktiken, vilka vanliga missar svenska importörer gör och hur du kan tänka med konkreta exempel.

Vad är tullvärde egentligen?

Förenklat är tullvärdet det värde som Tullverket använder för att räkna ut tullavgiften. Ofta utgår man från priset du faktiskt betalat eller ska betala för varorna, men man behöver också justera för vissa kostnader.

Det viktiga i praktiken är detta:

• kostnader fram till EU:s införselort kan behöva ingå i tullvärdet
• kostnader efter att varan kommit in i EU ska normalt inte ingå
• du behöver kunna visa hur du har räknat

Det är därför leveransvillkoret spelar så stor roll. Om fakturan är skriven EXW kanske mycket måste läggas till. Om den är skriven CIF kanske mer redan ingår i priset. Om den är DDP är det extra lätt att blanda ihop vad som faktiskt hör till tullvärdet och vad som inte gör det.

Om du vill ha en bredare genomgång av hur import fungerar från början till slut har vi skrivit mer i Första importen till Sverige? Så går det till steg för steg.

Grundtanken: fram till EU-gränsen in, efter EU-gränsen ut

En bra tumregel är:

• Ta med kostnader för transport, lastning och försäkring fram till platsen där varan förs in i EU
• Ta inte med kostnader som avser transport eller tjänster efter införseln till EU

Det betyder att två identiska sändningar kan få olika tullvärde beroende på:

• vilket Incoterm ni har avtalat
• om kostnaderna är specificerade var för sig
• om transporten går direkt till Sverige eller först via annat EU-land

Det är också därför samma fakturapris inte alltid betyder samma tullvärde.

Så ska du tänka kring vanliga Incoterms

EXW – ofta för lågt fakturapris för tullvärdet

EXW betyder i praktiken att säljaren ställer varan till förfogande hos sig, och att köparen står för nästan allt därifrån.

Om du köper på EXW-villkor innehåller fakturapriset ofta bara själva varan. Då saknas ofta sådant som:

• upphämtning hos leverantören
• lokal transport i exportlandet
• exportrelaterade kostnader
• internationell frakt
• försäkring

För tullvärdet räcker det alltså sällan att bara ta fakturabeloppet vid EXW. Du behöver vanligtvis lägga till kostnader fram till EU:s införselort.

Exempel: EXW från Kina

Säg att du köper varor från Kina med följande upplägg:

• Varuvärde enligt faktura: 100 000 kr
• Inrikes transport i Kina till hamn: 4 000 kr
• Hamn- och hanteringskostnader före export: 2 000 kr
• Sjöfrakt till Göteborg: 12 000 kr
• Transportförsäkring: 1 000 kr
• Lastbil från Göteborg till ditt lager i Jönköping: 3 500 kr

Då blir tullvärdet normalt:

• 100 000 kr
• • 4 000 kr
• • 2 000 kr
• • 12 000 kr
• • 1 000 kr
• = 119 000 kr

Transporten från Göteborg till Jönköping ska normalt inte ingå, eftersom den sker efter införseln till EU.

Det här är ett klassiskt fel: importören deklarerar bara 100 000 kr eftersom det är fakturabeloppet. Då blir tullvärdet för lågt.

FOB – ofta enklare, men inte alltid klart ändå

FOB används ofta vid sjötransport. Förenklat ansvarar säljaren för kostnader fram till att varan är lastad ombord på fartyget i exporthamnen. Köparen står sedan normalt för sjöfrakt och försäkring.

Det betyder att ett FOB-pris vanligtvis redan innehåller:

• varans pris
• lokal transport till hamn
• exporthantering fram till ombordlastning

Men det innehåller normalt inte:

• internationell frakt
• försäkring under huvudtransporten

Exempel: FOB från Shanghai

Du köper varor på följande villkor:

• Faktura FOB Shanghai: 85 000 kr
• Sjöfrakt Shanghai–Göteborg: 9 000 kr
• Försäkring: 600 kr
• Transport Göteborg–Västerås: 2 000 kr

Tullvärdet blir då normalt:

• 85 000 kr
• • 9 000 kr
• • 600 kr
• = 94 600 kr

De 2 000 kronorna från Göteborg till Västerås ska normalt inte med.

FOB är ofta enklare än EXW eftersom färre kostnader behöver byggas på i efterhand. Men du måste fortfarande lägga till frakt och försäkring fram till EU-gränsen om de inte redan ingår.

CIF – mycket ingår redan, men kontrollera vart frakten går

CIF betyder att säljaren normalt står för kostnad, försäkring och frakt till namngiven destinationshamn. Många tänker därför att CIF-beloppet alltid är samma som tullvärdet. Ofta ligger det nära sanningen, men inte alltid.

Det du måste kontrollera är bland annat:

• vilken plats som anges i Incotermet
• om priset inkluderar kostnader även efter EU:s införselort
• om det finns separata kostnader på fakturan eller i fraktdokumenten

Exempel: CIF Göteborg

• Faktura CIF Göteborg: 150 000 kr
• Eftertransport Göteborg–Borås: 4 000 kr, separat fakturerad

Om CIF-villkoret gäller till Göteborg och varan förs in i EU där, är tullvärdet normalt 150 000 kr. Eftertransporten till Borås ska inte läggas till.

Exempel: CIF Hamburg, sedan vidare till Sverige

• Faktura CIF Hamburg: 150 000 kr
• Lastbil Hamburg–Malmö: 5 000 kr

Om varan förs in i EU i Hamburg är tullvärdet normalt knutet till kostnaderna fram till Hamburg. Transporten Hamburg–Malmö sker efter införsel till EU och ska därför normalt inte ingå i tullvärdet i importdeklarationen.

Här missar många att införselorten till EU inte alltid är samma sak som den slutliga leveransadressen i Sverige.

CPT och CIP – liknar CIF, men används ofta för andra transportsätt

CPT och CIP fungerar på liknande sätt som CIF i logiken kring transportkostnader, men används inte bara för sjötransport.

• CPT: frakt ingår till angiven plats
• CIP: frakt och försäkring ingår till angiven plats

För tullvärdet gäller fortfarande samma grundidé: kostnader fram till EU:s införselort ska med, kostnader efteråt ska normalt bort om de går att särskilja.

Om priset omfattar transport hela vägen till ditt lager i Sverige behöver du alltså ibland räkna bort den del som avser transport efter införsel till EU.

DAP, DPU och DDP – här blir det ofta rörigt

När varor säljs nästan hela vägen fram till dörren är det lätt att tro att allt på fakturan hör till tullvärdet. Men så är det inte.

DAP

Vid DAP levererar säljaren till angiven plats, men importklarering och importavgifter ligger normalt på köparen.

Det betyder att fakturapriset kan innehålla:

• internationell frakt
• försäkring
• transport inom EU

För tullvärdet ska du normalt bara ta med delen fram till EU:s införselort. Om eftertransport inom EU ingår måste den delen normalt räknas bort, om den går att fastställa.

DDP

DDP är extra känsligt. Här tar säljaren i princip ansvar hela vägen, ofta inklusive tullhantering och avgifter i importlandet.

Det innebär att ett DDP-pris kan innehålla:

• varuvärde
• frakt och försäkring
• tullavgift
• andra avgifter
• transport efter EU-införtullning

I tullvärdet ska importtull och kostnader efter införseln normalt inte ingå. Därför går det sällan att bara ta DDP-priset rakt av.

Exempel: DDP till Sverige

• Faktura DDP Stockholm: 220 000 kr
• I priset ingår enligt underlag:
  • uppskattad tullavgift: 8 000 kr
  • transport från EU-infart till Stockholm: 6 000 kr
  • övrigt värde inklusive frakt och försäkring fram till EU-gränsen: 206 000 kr

Då är det normalt 206 000 kr som ligger närmast rätt tullvärde, inte hela 220 000 kr.

Det här är ett vanligt fel åt andra hållet: importören tar hela DDP-priset som tullvärde och betalar för mycket tull och momsunderlag.

Vanliga misstag svenska importörer gör

Här är några av de vanligaste felen:

• Man utgår bara från fakturabeloppet utan att kontrollera vad som faktiskt ingår
• Man tror att Incoterm automatiskt ger rätt tullvärde utan någon justering
• Man glömmer att lägga till frakt och försäkring vid EXW eller FOB
• Man tar med kostnader efter EU-gränsen trots att de normalt ska bort
• Man blandar ihop svensk leveransort med EU:s införselort
• Man saknar underlag för uppdelning av kostnader, till exempel när en speditörsfaktura bara visar ett klumpsumma
• Man använder DDP-priset rakt av trots att tull och eftertransport kan ligga inbakade
• Man missar att tullvärdet påverkar momsen, så felet blir större än man tror

Vi har också skrivit mer om liknande fallgropar i 5 vanliga misstag vid tulldeklaration som kostar svenska företag tusentals kronor och Dolda kostnader vid import – mer än bara tull och moms.

Så räknar du i praktiken

När du ska räkna fram tullvärdet kan du använda den här enkla arbetsgången:

1. Börja med priset du faktiskt betalat eller ska betala för varan.
2. Kontrollera vilket Incoterm som gäller och vilken plats som är angiven.
3. Ta reda på vilka kostnader som redan ingår i priset.
4. Lägg till kostnader fram till EU:s införselort om de inte redan ingår.
5. Räkna bort kostnader efter införseln till EU, om de finns med i priset och kan särskiljas.
6. Spara underlag som visar hur du kommit fram till siffran.

Bra underlag kan vara:

• leverantörsfaktura
• fraktfaktura
• försäkringsunderlag
• speditionsunderlag
• avtal eller offert där leveransvillkor och kostnader framgår

Varför det här spelar så stor roll

Om tullvärdet blir fel kan det få flera följder:

• du betalar för lite tull och riskerar rättelser i efterhand
• du betalar för mycket tull i onödan
• momsunderlaget blir fel
• deklarationen kan ifrågasättas vid kontroll

Det här hänger nära ihop med det vi går igenom i Tullverkets kontroller – vad händer när din deklaration inte stämmer?.

Så kan du göra det enklare i vardagen

För många småföretag är det inte själva teorin som är svårast, utan att få ihop allt i praktiken. Fakturan säger en sak, fraktfakturan en annan, och speditören har kanske använt andra benämningar än leverantören.

Då hjälper det att jobba strukturerat:

• se till att leveransvillkoret alltid står tydligt på fakturan
• be om separat uppdelning av frakt, försäkring och eftertransport när det går
• dokumentera vilken plats som är EU:s införselort
• dubbelkolla om priset innehåller kostnader efter införseln
• spara beräkningen tillsammans med deklarationsunderlaget

Om du vill göra en deklaration direkt från fakturan kan du ladda upp underlaget här. Tjänsten hjälper till att förifylla deklarationen, räkna tull och moms och spara en tydlig revisionskedja som visar hur uppgifterna tagits fram. Vill du först se hur flödet fungerar steg för steg finns en praktisk guide här.

När du bör stanna upp en extra gång

Var lite extra noggrann om:

• leveransvillkoret är DDP eller DAP
• varan går in i EU via ett annat land än Sverige
• fakturan innehåller ett totalpris utan uppdelning
• du har flera deltransporter i samma flöde
• försäkring eller sidoavgifter hanteras utanför leverantörsfakturan

Är du osäker på hur Tullverket vill att en viss situation ska bedömas kan du också läsa deras guide till importdeklarationer eller ringa Tullverkets kundtjänst på 0771-520 520.

Slutsats

Incoterms påverkar inte tullvärdet för att bokstavskombinationen i sig styr tullsatsen, utan för att leveransvillkoret visar vilka kostnader som ingår i priset och vilka som ligger utanför. Det du vill komma fram till är i praktiken ett rättvist värde för varan inklusive relevanta kostnader fram till EU-gränsen – men inte längre än så.

EXW och FOB leder ofta till att något måste läggas till. DAP och DDP leder ofta till att något måste räknas bort. CIF, CPT och CIP ligger ofta närmare rätt från början, men även där måste du kontrollera införselorten och vad som faktiskt ingår.

När du väl börjar tänka så blir Incoterms mycket mindre mystiska – och tullvärdet betydligt lättare att få rätt.